Svenska skolan byter inriktning
05 jun 2025 | 07:00FUENGIROLA Efter mer än 30 år som en integrerad utlandsskola i Spanien ska Svenska Skolan Costa del Sol lägga ner sin spanska sektion för att enbart följa den svenska läroplanen. Det beslutades vid en extraordinär föreningsstämma den 3 juni, med 70 medlemsröster mot 40.
Debatten om Fuengirolaskolans spanska tillstånd har pågått i flera år och lett till en infekterad konflikt. El Colegio Sueco, som grundades 1969 och som förvandlats till den största svenska utlandsskolan i världen, har varit en så kallad homologerad utlandsskola i Spanien sedan 1992.
Beslutet som fattats av medlemmarna innebär att styrelsen fått gehör för sitt förslag att ansöka om en ändring av det spanska tillståndet, från 1a till 1b. Det innebär konkret att skolan ska sluta att ge extra undervisningstimmar i spanska och spansk kultur och därmed lägger ner sin spanska sektion. Skolan i Fuengirola ska endast följa svensk läroplan och en konsekvens av beslutet är att endast elever med något nordiskt medborgarskap kommer att accepteras.
Byte av spanskt skoltillstånd är både ovanligt och omständligt. Det kan ta minst ett år innan de andalusiska skolmyndigheterna godkänner bytet och under tiden måste Svenska Skolan Costa del Sol upprätthålla spansktimmarna. Dessa utökades i höstas efter besök av den spanska skolinspektionen. Extratimmarna förlades utanför ordinarie skoltid, och en majoritet av eleverna skolkar från dessa lektioner, trots att de är obligatoriska.
Inför extrastämman den 3 juni presenterade styrelsen en jämförelse mellan den nuvarande inriktningen och den alternativa som slutligen antagits. Sydkusten har i en tidigare artikel påvisat hur jämförelsen tydligt framhåller en ändring av tillståndet som det mest fördelaktiga för skolan. Huvudargumenten är att skolan sparar omkring 95.000 euro om året samt att eleverna slipper läsa flera timmar spanska i veckan på en nivå som majoriteten ändå uppges inte klara av.
Skolans styrelse har i mer än ett år drivit frågan om en ändring av det spanska tillståndet. Ett kontroversiellt beslutsunderlag som presenterades i april förra året väckte dock heta reaktioner och ledde till att en majoritet av medlemmarna beordrade styrelsen att lägga ner projektet. Vid höststämman i november tilläts dock att en punkt som inte stod med på dagordningen togs upp till omröstning, vilket gav styrelsen nya befogenheter att fortsätta granskningen.
Sedan det kontroversiella beslutsunderlaget förra året har styrelsen undvikit att officiellt ta parti för det ena eller det andra tillståndet. Dagordningen för extrastämman angav att medlemmarna skulle rösta om styrelsens förslag, men något sådant presenterades inte formellt. Den jämförelse som gått ut i kallelsen, liksom ordföranden Carl-Fredrik Moranders hållning vid mötet, lämnade däremot inga tvivel om att styrelsen förespråkade en ändring av skolans inriktning.
Sydkusten har sedan november förra året publicerat ett flertal artiklar om konflikten på Svenska Skolan och var speciellt inbjuden till extrastämman, precis som till informationsmötet i våras. Undertecknad reporter deltog som observatör och ombads lämna salen under själva omröstningen, för att garantera medlemmarnas anonymitet. Tidningen fick dock stor exponering vid stämman, då ordföranden Carl-Fredrik Morander visade upp och – delvis – besvarade ett flertal frågeställningar som undertecknad ställt i en artikel inför extrastämman.
De frågor som Sydkusten saknat i styrelsens jämförelse av tillstånden och som projicerades på mötet var följande:
1. Vilka andra privatskolor i Spanien har tillstånd 1a?
2. Hur vanligt är det att en utländsk skola i Spanien ansöker om att få byta från 1a till 1b? Finns det något tidigare exempel?
3. Om alternativ 1a är så ofördelaktigt som det framgår av tabellen, hur kommer det sig att Svenska Skolan Costa del Sol upprätthållit modellen i mer än 30 års tid?
4. Hur väntas en eventuell ändring av tillståndet påverka studiemiljön och integrationen, när endast elever med nordiskt medborgarskap kommer att accepteras i skolan?
5. Hur väntas Svenska Skolans anseende och samarbete med de spanska myndigheterna påverkas om den upphör att vara en integrerad skola?
6. Hur kommer det sig att det endast finns en icke-nordisk elev kvar i skolan i dagsläget, när de enligt styrelsens eget beslutsunderlag från den 23 april 2024 då var så många som 13? ”För tillfället har skolan fyra externa elever som valt Svenska Skolan Costa del Sol trots att de inte har svenskt medborgarskap samt ytterligare nio elever som är barn till personal på skolan och som enligt spanskt kollektivavtal har rätt till kostnadsfri skolgång.” Under vilka omständigheter har de övriga familjerna lämnat skolan?
Även om Morander tog upp frågorna så lämnades de flesta obesvarade. Han medgav att det förmodligen är mycket ovanligt att en utlandsskola i Spanien ansöker om att upphöra att vara homologerad, men i övrigt uttryckte han endast förhoppningar om att ett sådant beslut inte ska få negativa konsekvenser för varken miljön eller skolans anseende och relationer med de spanska myndigheterna.
Liksom vid extrastämman i våras, där skolans nya stadgar antogs, föreslogs och antogs Thomas Lindeen som mötesordförande. Lindeen är delegat för Svensk-Spanska Handelskammaren och har ingen personlig koppling till Svenska Skolan Costa del Sol. Hans uppgift att leda stämman blev okomplicerad, då den var relativt förskonad från konflikter. Endast ett fåtal av de medlemmar som opponerat sig mot en ändring av tillstånden bad att få ordet. En förälder bad medlemmarna att vänta med att fatta ett beslut för att studera möjligheten att ha två parallella föreningar där den ena är homologerad, men hans förslag vann inget gehör.
Slutligen hölls omröstningen, som alltså slutade med 70 röster för att lägga ner spansksektionen och 40 emot. Röstlängden angav att 62 medlemmar närvarade och att 54 fullmakter presenterades. Det innebar att 42 procent av Svenska Skolans medlemmar deltog i beslutet att byta inriktning.
När det nya tillståndet godkänns och träder i kraft är ännu oklart. Likaså vilka kostnaderna blir, då styrelsen på upprepade frågor vid extrastämman svarade att de inte gjort någon kalkyl på detta.
Det återstår också att se hur ändringen av inriktningen påverkar skolans elevunderlag. Antalet elever har de senaste åren dalat och uppgår i dagsläget till 297. Som Morander själv uttryckt det så ”kämpar” skolan i dagsläget och i ett försök att locka nya elever startar Svenska Skolan till hösten bland annat en ny idrottsprofil, vilket Sydkusten också informerat om tidigare.
|
Mats Björkman |
Kommentarer
Jag tror att alla, oavsett åsikt, är rörande överens om att det är BRA att kunna fler språk än färre. Jag tror också att vi alla kan vara överens om att man lär sig ett språk bättre av infödda än av någon som inte har språket man ska lära sig som modersmål. Denna process påskyndas av integration. Jag tycker specifikt i detta fall att det är respektlöst mot samhället vi är gäster i att avfärda deras språk och deras lärare för att isolera sig i någon slags "svensk" bubbla.
Gällande att det röstades för att byta tillstånd så ja, det gjordes det, men av vem? En del av de som röstade flyttade redan innan denna termin ifrån Spanien igen. Deras barn tvingas inte uppleva konsekvenserna av detta mycket lättvindigt fattade beslut. Andra är bara här kort tid, och deras barn ska fortsätta sin vidareutbildning i Sverige. Röstmässigt glömmer artikeln att nämna de 6 rösterna som avstod. Omständigheterna kring hur beslutet fattades kan precis som artikeln påvisar också kraftigt ifrågasättas, då man väljer att driva en fråga vidare som ej stod med på dagordningen och som tidigare stämma specifikt instruerat styrelsen att ej vidare utreda.
Då ingen av de som röstade för förslaget att byta tillstånd verkade speciellt lyhörda för oss som är permanent boende här, som integrerat oss i spanskt samhälle och vars barn t o m är spanska medborgare och inte heller på något sätt ifrågasatte eller ställde frpgor angående det av styrelse och ledning presenterade förslaget vill jag här påpeka flera möjliga NEGATIVA konsekvenser om det fattade beslutet skulle drivas igenom.
MÖJLIGA KONSEKVENSER AV TILLSTÅNDSBYTE
Kortsiktiga konsekvenser
1. Förlust av spanska lärare och språkundervisning
o Alla spanska lärare kommer att förlora sina jobb, vilket omedelbart bryter skolans koppling till det spanska språket och kulturen.
o Eleverna får inte längre formell undervisning i spanska språket och den spanska kulturen, vilket gör integration i det spanska samhället mycket svårare.
2. Uteslutning av icke-svenska elever
o Barn med blandad nationalitet eller utan svenskt pass kommer att tvingas lämna skolan, vilket:
Minskar mångfalden och det kulturella utbytet.
Orsakar känslomässig stress för barn som betraktat skolan som sitt hem.
Kan leda till juridiska utmaningar eller klagomål till spanska myndigheter.
3. Försämrade relationer med spanska myndigheter
o Att ta bort “1a”-tillståndet signalerar tydligt att man inte längre är intresserad av spansk utbildningspraxis eller integration.
o Myndigheter kan minska sitt stöd eller sitt samarbete med skolan i framtiden.
o Det kan försvåra framtida försök att återställa tillståndet eller få tillbaka integrerad status.
4. Splittring inom skolgemenskapen
o Omröstningen har skapat en klyfta mellan långsiktigt engagerade medlemmar och tillfälliga nyanlända.
o Långvariga medlemmar känner sig förbisedda och ignorerade, vilket troligen leder till:
Färre frivilliga och färre i kommittéer.
Fler som lämnar föreningen eller inte förnyar sitt medlemskap.
5. Negativ publicitet
o Lokala och internationella medier kan uppmärksamma detta (särskilt inom utbildningsvärlden) och beskriva skolan som sluten eller nationalistisk.
o Skadad trovärdighet kan minska intresset bland potentiella svensk-spanska familjer i regionen.
Långsiktiga konsekvenser
1. Ryktes- och identitetskris
o Skolan riskerar att uppfattas som tillfällig, exkluderande, och inte välkomnande för integrerade familjer.
o Man förlorar sin roll som den självklara skolan för svenska permanentboende, vilket skadar kontinuitet och stöd från tidigare elever.
2. Minskad elevtillströmning och hållbarhet
o När de tillfälliga svenska familjerna lämnar (efter 1–2 år) kan skolan få svårt att fylla platserna eftersom:
Blandade eller icke-svenska familjer inte längre är välkomna.
Man har tappat sin attraktionskraft i det bredare Fuengirola-samhället.
o Ostadig elevtillströmning hotar skolans långsiktiga ekonomi och verksamhet.
3. Förlust av hedersmedlemmar och historiskt stöd
o Att ignorera hedersmedlemmar och långsiktiga förespråkare riskerar att man förlorar ovärderlig erfarenhet och goodwill.
o Kommunalt stöd (t.ex. från utbildningsrådet) kan bli permanent skadat.
4. Ingen möjlighet till spansk homologering
o Eleverna kommer inte längre ha möjlighet till dubbel godkännande av sina betyg (svenska och spanska), vilket begränsar:
Tillgång till spansk högre utbildning.
Rörlighet inom Spanien eller andra spansktalande länder.
o Föräldrar som söker denna flexibilitet kommer att välja andra skolor.
5. Framtida juridiska eller byråkratiska hinder
o När “1a”-tillståndet väl är borta kommer det sannolikt att vara mycket svårt, om inte omöjligt, att återfå det på grund av:
Förlorat förtroende hos spanska myndigheter.
Byråkratiska hinder eller politiskt motstånd.
Avsaknad av kontinuitet i tvåspråkig eller interkulturell undervisning.
Sammanfattningsvis anser jag det är ett beslut som kostar mer än det smakar, som inte är en del av den fastställda utvecklingsplanen och som fullständigt ignorerar 40% av de som röstades vilja.