Svenska skolan byter inriktning

FUENGIROLA Efter mer än 30 år som en integrerad utlandsskola i Spanien ska Svenska Skolan Costa del Sol lägga ner sin spanska sektion för att enbart följa den svenska läroplanen. Det beslutades vid en extraordinär föreningsstämma den 3 juni, med 70 medlemsröster mot 40.

Debatten om Fuengirolaskolans spanska tillstånd har pågått i flera år och lett till en infekterad konflikt. El Colegio Sueco, som grundades 1969 och som förvandlats till den största svenska utlandsskolan i världen, har varit en så kallad homologerad utlandsskola i Spanien sedan 1992.

Beslutet som fattats av medlemmarna innebär att styrelsen fått gehör för sitt förslag att ansöka om en ändring av det spanska tillståndet, från 1a till 1b. Det innebär konkret att skolan ska sluta att ge extra undervisningstimmar i spanska och spansk kultur och därmed lägger ner sin spanska sektion. Skolan i Fuengirola ska endast följa svensk läroplan och en konsekvens av beslutet är att endast elever med något nordiskt medborgarskap kommer att accepteras.

Byte av spanskt skoltillstånd är både ovanligt och omständligt. Det kan ta minst ett år innan de andalusiska skolmyndigheterna godkänner bytet och under tiden måste Svenska Skolan Costa del Sol upprätthålla spansktimmarna. Dessa utökades i höstas efter besök av den spanska skolinspektionen. Extratimmarna förlades utanför ordinarie skoltid, och en majoritet av eleverna skolkar från dessa lektioner, trots att de är obligatoriska.

Inför extrastämman den 3 juni presenterade styrelsen en jämförelse mellan den nuvarande inriktningen och den alternativa som slutligen antagits. Sydkusten har i en tidigare artikel påvisat hur jämförelsen tydligt framhåller en ändring av tillståndet som det mest fördelaktiga för skolan. Huvudargumenten är att skolan sparar omkring 95.000 euro om året samt att eleverna slipper läsa flera timmar spanska i veckan på en nivå som majoriteten ändå uppges inte klara av.

Skolans styrelse har i mer än ett år drivit frågan om en ändring av det spanska tillståndet. Ett kontroversiellt beslutsunderlag som presenterades i april förra året väckte dock heta reaktioner och ledde till att en majoritet av medlemmarna beordrade styrelsen att lägga ner projektet. Vid höststämman i november tilläts dock att en punkt som inte stod med på dagordningen togs upp till omröstning, vilket gav styrelsen nya befogenheter att fortsätta granskningen.

Sedan det kontroversiella beslutsunderlaget förra året har styrelsen undvikit att officiellt ta parti för det ena eller det andra tillståndet. Dagordningen för extrastämman angav att medlemmarna skulle rösta om styrelsens förslag, men något sådant presenterades inte formellt. Den jämförelse som gått ut i kallelsen, liksom ordföranden Carl-Fredrik Moranders hållning vid mötet, lämnade däremot inga tvivel om att styrelsen förespråkade en ändring av skolans inriktning.

Sydkusten har sedan november förra året publicerat ett flertal artiklar om konflikten på Svenska Skolan och var speciellt inbjuden till extrastämman, precis som till informationsmötet i våras. Undertecknad reporter deltog som observatör och ombads lämna salen under själva omröstningen, för att garantera medlemmarnas anonymitet. Tidningen fick dock stor exponering vid stämman, då ordföranden Carl-Fredrik Morander visade upp och – delvis – besvarade ett flertal frågeställningar som undertecknad ställt i en artikel inför extrastämman.

De frågor som Sydkusten saknat i styrelsens jämförelse av tillstånden och som projicerades på mötet var följande:

1. Vilka andra privatskolor i Spanien har tillstånd 1a?

2. Hur vanligt är det att en utländsk skola i Spanien ansöker om att få byta från 1a till 1b? Finns det något tidigare exempel?

3. Om alternativ 1a är så ofördelaktigt som det framgår av tabellen, hur kommer det sig att Svenska Skolan Costa del Sol upprätthållit modellen i mer än 30 års tid?

4. Hur väntas en eventuell ändring av tillståndet påverka studiemiljön och integrationen, när endast elever med nordiskt medborgarskap kommer att accepteras i skolan?

5. Hur väntas Svenska Skolans anseende och samarbete med de spanska myndigheterna påverkas om den upphör att vara en integrerad skola?

6. Hur kommer det sig att det endast finns en icke-nordisk elev kvar i skolan i dagsläget, när de enligt styrelsens eget beslutsunderlag från den 23 april 2024 då var så många som 13? ”För tillfället har skolan fyra externa elever som valt Svenska Skolan Costa del Sol trots att de inte har svenskt medborgarskap samt ytterligare nio elever som är barn till personal på skolan och som enligt spanskt kollektivavtal har rätt till kostnadsfri skolgång.” Under vilka omständigheter har de övriga familjerna lämnat skolan?

Även om Morander tog upp frågorna så lämnades de flesta obesvarade. Han medgav att det förmodligen är mycket ovanligt att en utlandsskola i Spanien ansöker om att upphöra att vara homologerad, men i övrigt uttryckte han endast förhoppningar om att ett sådant beslut inte ska få negativa konsekvenser för varken miljön eller skolans anseende och relationer med de spanska myndigheterna.

Liksom vid extrastämman i våras, där skolans nya stadgar antogs, föreslogs och antogs Thomas Lindeen som mötesordförande. Lindeen är delegat för Svensk-Spanska Handelskammaren och har ingen personlig koppling till Svenska Skolan Costa del Sol. Hans uppgift att leda stämman blev okomplicerad, då den var relativt förskonad från konflikter. Endast ett fåtal av de medlemmar som opponerat sig mot en ändring av tillstånden bad att få ordet. En förälder bad medlemmarna att vänta med att fatta ett beslut för att studera möjligheten att ha två parallella föreningar där den ena är homologerad, men hans förslag vann inget gehör.

Slutligen hölls omröstningen, som alltså slutade med 70 röster för att lägga ner spansksektionen och 40 emot. Röstlängden angav att 62 medlemmar närvarade och att 54 fullmakter presenterades. Det innebar att 42 procent av Svenska Skolans medlemmar deltog i beslutet att byta inriktning.

När det nya tillståndet godkänns och träder i kraft är ännu oklart. Likaså vilka kostnaderna blir, då styrelsen på upprepade frågor vid extrastämman svarade att de inte gjort någon kalkyl på detta.

Det återstår också att se hur ändringen av inriktningen påverkar skolans elevunderlag. Antalet elever har de senaste åren dalat och uppgår i dagsläget till 297. Som Morander själv uttryckt det så ”kämpar” skolan i dagsläget och i ett försök att locka nya elever startar Svenska Skolan till hösten bland annat en ny idrottsprofil, vilket Sydkusten också informerat om tidigare.

Mats Björkman Sydkusten