De senaste åren har frågan om vilken som är den bästa kosten för att minska risken för hjärt– och kärlsjukdomar blivit allt hetare. Studier i ämnet är komplicerade, då det är svårt att isolera effekterna av enbart kost (utan tillhörande livsstil). Ännu svårare är det att isolera effekten av enskilda ingredienser i kosten.

Intaget av mättat fett är den kostfaktor som påverkar kolesterolnivån mest. Det är anledningen till att ett av de främsta kostråden varit att minska intaget av mättat fett. Detta för att förebygga risken för hjärt– och kärlsjukdomar hos personer utan tidigare sjukdom (så kallad primärprevention). En forskargrupp i vilken undertecknad ingår, ifrågasatte dock principen att avråda från fet mat.

Medelhavskosten är rik på feta livsmedel, som olivolja och nötter. Trots det har medelhavsländerna en jämförelsevis låg dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar. Vi såg dessutom att fetsnål mat helt enkelt inte fungerade i längden för de flesta. Det krävdes dock starka bevis för att styrka att en medelhavskost baserad på olivolja och nötter har en positiv effekt mot hjärt-kärl sjukdomar.

Ett dussintal forskargrupper runt om i Spanien startade 2003 den största slumpvis utvalda primärpreventiva koststudien som genomförts i Spanien. Det är samtidigt den största studien av medelhavskosten i hela världen, kallad PREDIMED (”PREvención primaria de enfermedad cardiovascular con DIeta MEDiterránea”), eller Primärprevention av kardiovaskulär sjukdom genom medelhavskost. Tio år senare, 2013, kunde vi presentera resultaten.

PREDIMED-studien konstaterar att en icke-energibegränsad medelhavskost som kompletteras med extra jungfruolja (på spanska ”vírgen extra”) och nötter förebygger risken för hjärt­– och kärlsjukdomar (hjärtinfarkt, stroke och kardiovaskulär död) med hela 30 procent. Detta jämfört med kontrollgruppens diet (lågfettkost). Det är den första primärpreventiva studien på slumpvis utvalda deltagare som verkligen finner en effekt av en kostintervention på hjärt-kärl sjukdom, i kontrast till modern läkemedelsbehandling, inkluderat kolesterol- och blodtryckssänkande läkemedel.

Vi studerade sammanlagt 7 447 frivilliga personer (600 från Málagaprovinsen) i åldern 55 till 80 år, från mer än 200 vårdcentraler runt om i Spanien. Deltagarna hade ingen känd hjärt-kärl sjukdom vid studiestart, men hade hög hjärt-kärl risk genom förekomst av diabetes eller minst tre av följande riskfaktorer; högt LDL-kolesterol (”dåligt kolesterol”), lågt HDL-kolesterol (”bra kolesterol”), rökning, högt blodtryck, övervikt, fetma eller ärvd risk för att drabbas av tidig hjärt-kärldöd. Ungefär hälften var diabetiker. 

Deltagarna blev slumpvis utvalda genom lottning till tre olika grupper. Så kallade randomiserade studier värderas generellt högst när undersökningen gäller behandlingseffekter. Anledningen är att de ger större förutsättningar för att kontrollera för faktorer som inte har med själva interventionen att göra. Två av grupperna fick av dietist råd om hur de skulle ändra sin kost för att göra den mer medelhavslik. Den tredje fick rådet att äta en fettsnål kost, likt det traditionella kostrådet för personer med hög hjärt-kärl risk enligt American Heart Association (2003).

En av medelhavskostgrupperna fick dessutom en liter extra jungfruolja i veckan och den andra 30 gram nötter om dagen (valnötter och mandlar). En liter olivolja i veckan kan tyckas mycket, men man får tänka på att flaskan används av hela familjen vid matlagningen och att en del olja blir kvar i pannan eller salladsskålen. Det gör att kanske inte mer än 350 gram verkligen intas.

Medelhavskostgrupperna skulle äta rikligt med grönsaker med olivolja, tomatsås (”sofrito”), baljväxter, spannmål och frukt, gott om fisk och magert kött, samt små mängder rött kött, mjölkprodukter och sötsaker. Medelhavskosten inkluderande även att dricka vin upp till sju gånger i veckan, för dem som redan innan drack vin emellanåt. Aldrig för dem som inte drack tidigare. Lågfettkostgruppen skulle minska fettintaget genom att äta mer lågfettprodukter och exempelvis skära bort synligt fett. Alla tre grupperna ombads att minska intaget av sötsaker, men öka intaget av frukt och grönsaker. Ingen fick specifika råd om ökad motion eller kaloribegränsning.

På kort tid började vi se förbättrade blodvärden i medelhavskost-grupperna, och på lite längre tid lägre förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar. Efter att ha följt patienterna i snitt under 4,8 år var resultaten så tydliga att studien avbröts i förtid och resultaten publicerades i världens mest prestigefulla och citerade medicintidskrift, The New England Journal of Medicine (NEJM). Slutsatsen av PREDIMED-studien var att de som lottats till medelhavskost hade 30 procents lägre risk för hjärtinfarkt och andra allvarliga hjärt-kärl händelser.

Medelhavskosten har under tiden även fått erkännande som kulturarv av Unesco. Erkännandet som kulturarv handlar dock inte bara om dess kulinariska egenskaper som smak och färg, hur maten tillagas och hur ingredienserna odlas, utan även det sociala kring matbordet, att äta i bra sällskap och utan stress. Allt stämmer. Medelhavet har en sund matkultur. Eller hade.

Spanien har förlorat mycket av sin fina matkultur, men med rätt åtgärder kan den återupplivas. Det är ett annat fantastiskt resultat av PREDIMED-studien, nämligen att vi lyckades ändra personers matvanor mot en mer medelhavsliknande kost.

Tyvärr har fettsnåla råd delats ut i decennier, framför allt i USA. Tidningen The New York Times fascinerades av våra resultat och ägnade en hel söndagsbilaga åt studien och till att lovprisa medelhavskosten. Tidningen poängterade att medelhavskosten skulle kunna minska världens hjärt- ­och kärlsjukdomar, inte minst i USA. Det traditionella rådet att minska fettintag för att minska hjärt-kärlsjukdom ifrågasätts nu världen över och ersätts av en relativ fet kost med nyttiga fetter och mycket grönt, så som i medelhavskosten.

I PREDIMED-studien har vi samlat in mer än 20 miljoner data från mer än 200 vårdcentraler med blod- och urinprover från alla 7 447 deltagare. Det är uppgifter som vi fortfarande bearbetar. Andra positiva effekter av medelhavsdieten som framkommit i PREDIMED-studien är minskad risk för hjärtsvikt, diabetes, depression och kognitiv nedsättning.

I USA har en stor klinisk studie (Look AHEAD – Action for health in diabetes) följt 5 000 personer under tio år. Syftet har varit att studera effekten av en intensiv livsstilsjustering, inriktad på viktnedgång (kost och fysisk aktivitet). Den har dock misslyckats med att minska risken för hjärt-kärl incidenter. En av förklaringarna är att deltagarna helt enkelt inte klarade av att hålla vikten.

Kan vi få överviktiga och obesa volontärer att gå ner i vikt med en kombinerad energibegränsad medelhavskost plus fysisk aktivitet? Och kan dessa personer sedan klara av att hålla deras vikt stabil under fem år? Behöver överviktiga och obesa gå ner i vikt för att minska risken för hjärt-kärl sjukdom?

Det är nya frågor vi forskare från PREDIMED-konsortiet ställer oss i en ny stor klinisk studie, kallad PREDIMEDplus. Studien startade med rekryteringen av nya deltagare under 2014 i 20 städer i Spanien och är i full gång. Vi räknar med att ha 6 000 deltagare från hela Spanien innan årets slut. Från Málaga kommer vi rekrytera 600 volontärer. Vi har börjat rekrytera i vårdcentraler i Málaga och Benalmádena, sedan fortsätter vi till Los Boliches.

Medicine Doktor Julia Wärnberg är nutritionist i botten. Hon doktorerade vid Karolinska Institutet i Stockholm, på enheten för preventiv näringslära. Sedan hennes disputation har Julia Wärnberg framför allt forskat kring hur kost och livsstil påverkar uppkomsten av hjärt-kärlsjukdomar och fetma.