Jag kände igen en hel del av vinerna och har haft turen att prova ganska många. Det bästa är att jag nästan alltid har blivit bjuden på dem, för dessa ”genéricos” är inte vad man kallar ”vardagsviner”. Det finns några som kostar runt tio euro, exempelvis Enrique Mendoza Syrrah från Alicante och Tilenus från Bierzo, men de allra flesta har en prislapp på 50, 75 och över 100 euro.

För att förstå varför dessa viner har fått sin egen klass och sin egen prissättning tog jag kontakt med min gode vän Javier Ordóñez. Han och hans familj har varit vinhandlare i flera generationer. Dessutom är han en av dem som bjudit mig på ”genéricos” långt innan jag hade hört termen.

”Se på Finca Allende i Rioja. Där har du en bodega som varit en av föregångare med ”genéricos”. Om du tittar på en flaska Calvario kommer du att se att den saknar crianza- eller reserva-etikett. Den har en Rioja-etikett, rätt och slätt – det är en genérico-etikett,” berättade Javier.

”Den bodegan har tre röda viner – Allende, Calvario och Aurus. Just nu kan du köpa 2002 Allende för cirka 14 euro eller samma årgång Calvario för cirka 60 euro. Båda har fått väldigt bra recensioner – 91 poäng för Allende mot 94 för Calvario. Aurus är från 2001, har fått 95 poäng och kostar runt 100 euro.”

Jag tittar på Javier: ”Vad du säger är att Allende för 14 euro är bara 4 poäng mindre än Aurus för 100 euro?”

”Vad jag säger är att Allende, som bodegan producerar 250 000 buteljer av om året, är ett mycket fint och gott vin. Aurus och Calvario görs från extremt gamla druvstockar och bara i speciella årgångar. Några av vinrankor är närmare 100 år gamla och det blir väldigt små klasar men med otroligt koncentrerad smak. Samtliga vinklasar är kontrollerade och druvorna är utvalda så bara de finaste får vara med. Det blir ungefär 6 000 respektive 8 000 fantastiga flaskor. Du kommer väl ihåg när vi provade Calvario?”

Jo, jag kommer ihåg men det var så länge sedan. Kanske vi skulle ta och prova igen!