Spanien kritiseras för bristande åtgärder mot korruptionen

SPANIEN RIKS Europarådets antikorruptionsgrupp GRECO anser att Spanien inte har genomfört tillräckliga reformer för att förebygga politisk korruption. Kritiken gäller bland annat privilegierade rättsskydd, bristen på regler för rådgivare och lobbykontakter samt avsaknad av insyn inom polisen.

Spanien kritiseras för att inte ha följt upp de nitton rekommendationer som gavs redan för åtta år sedan. Enligt den senaste rapporten, publicerad den 1 augusti, har läget förbättrats något sedan år 2021, men utvecklingen är fortfarande långt ifrån tillfredsställande.

Bland de mest problematiska punkterna lyfter GRECO fram landets omfattande system med så kallade aforamientos – särskilda rättsliga privilegier som ger omkring 270.000 politiker, höga tjänstemän, domare och poliser förmånen att prövas direkt i högre instanser, något som i praktiken kan försvåra rättsprocesser mot makthavare.

Rapporten pekar också på bristande reglering och insyn kring politiska rådgivare. GRECO menar att dessa bör omfattas av samma transparenskrav som andra höga befattningshavare. Fallet med Koldo García, tidigare rådgivare åt den dåvarande transportministern José Luis Ábalos och nu misstänkt för korruptionsbrott, lyfts fram som exempel.

En annan återkommande kritik gäller lobbyverksamhet och så kallade ”svängdörrar” mellan politiska uppdrag och näringslivet. Trots flera försök har Spanien ännu ingen konkret lagstiftning som reglerar lobbykontakter och gör beslutsfattarnas mötesagendor offentliga. GRECO menar att dagens regler för att hindra före detta ministrar och höga tjänstemän från att snabbt gå över till företag inom sina tidigare ansvarsområden är otillräckliga.

Även transparensen inom den spanska polisen får underkänt. Trots vissa riskanalyser saknas en specifik antikorruptionsstrategi och belöningssystemet anses sakna tydliga kriterier.

Slutligen riktar GRECO kritik mot den spanska myndighet som ska övervaka intressekonflikter. Den bedöms sakna verklig oberoende ställning och egen budget, och har endast avslagit 2,5 procent av ansökningarna från före detta höga tjänstemän som velat ta jobb i privat sektor efter sina politiska uppdrag, skriver Público.