Inga konspirationer bakom bränderna

SPANIEN RIKS Officiell statistik motsäger rykten om att organiserade grupper skulle ligga bakom en majoritet av de bränder som rasat – och fortfarande rasar – i Spanien. De har inte sin grund i några samordnade nätverk, utan uppstår ur en blandning av slarv, olyckor och i vissa fall individuella handlingar.

Sedan juni har 41 personer gripits och ytterligare 127 utreds för att ha startat bränder. Enligt åklagarmyndighetens siffror är endast omkring en fjärdedel av de mänskligt orsakade bränderna helt avsiktliga. Två tredjedelar har sin bakgrund i oaktsamhet eller misstag, till exempel en cigarettfimp, en dåligt släckt brasa eller en kontrollerad eldning som spårat ur. Det gör att de flesta skogsbränder inte går att förklara med avsiktlig skadegörelse, skriver elDiario.es.

Profilerna på de gripna liknar i hög grad dem som redan dokumenterats i tidigare studier. Nästan alla är män, ofta boende nära de områden som drabbats. Många har agerat ensamma och i flera fall har motivet varit enkelt: att bränna av mark för nya betesytor, att underlätta jakt eller en konflikt med en granne. I vissa fall har det rört sig om människor med psykiska problem, där elden i sig varit målet.

Samtidigt förekommer också rena olyckor – som när två unga män i samband med en camping orsakade en skogsbrand som de sedan själva försökte släcka. En av dem skadades.

Forskare och miljöorganisationer har under lång tid försökt kategorisera dessa olika typer av brandorsakare. Enligt en tidigare rapport från Greenpeace kan de delas in i flera grupper: jordbrukare som bränner av åkrar och lämnar elden okontrollerad, boskapsägare som tänder bränder för att skapa färska betesmarker, jägare som vill gynna vissa arter, samt personer som helt enkelt är oförsiktiga med cigaretter eller lägereldar. Därutöver finns personer med psykiatriska diagnoser, socialt utsatta individer med konflikter i sitt närområde och de som ser en ekonomisk vinning i följderna av en brand.

Det gemensamma mönstret är att bränderna nästan alltid har en lokal förankring och en personlig bakgrund, snarare än att vara en del av någon större samordnad struktur. Studier från både Guardia Civil och regionala myndigheter i Galicien visar att majoriteten av de som dömts eller utretts för bränder har agerat inom några kilometer från sina hem, ofta i ensamhet och utan koppling till något nätverk.

Att spåra de verkliga orsakerna är dock svårt. Elden förstör ofta de bevis som annars skulle kunna avslöja den exakta tändkällan. Det gör att många fall aldrig blir helt klarlagda. Men de mönster som ändå framträder pekar mot en vardaglig verklighet. Det innebär också att lösningarna främst handlar om förebyggande arbete – från utbildning och information till striktare kontroll av eldning i riskområden, skriver elDiario.es.