Statistik styrker nytt värmerekord

SPANIEN RIKS Sommaren 2025 blev den varmaste som hittills registrerats i Spanien. Enligt landets meteorologiska institut Aemet överträffade den genomsnittliga temperaturen det tidigare rekordet från 2022 med 0,1 grader, vilket enligt experter är ytterligare ett bevis på klimatförändringarna.

Mellan den 1 juni och 31 augusti låg medeltemperaturen i det spanska fastlandet på 24,2 grader, vilket är 2,1 grader över genomsnittet för perioden 1991–2020. Även ögrupperna noterade betydande avvikelser. Balearerna registrerade en medeltemperatur på 25,8 grader, 1,5 grader över det normala, och Kanarieöarna 22,7 grader, 0,9 grader högre än snittet.

De största avvikelserna noterades däremot i inlandet, framför allt i Galicien och på den spanska högplatån, där juni månad uppvisade den största differensen, med en temperatur som låg 3,6 grader över det normala. Två omfattande värmeböljor bidrog till situationen, den första i 17 dagar från slutet av juni till början av juli, och den andra mellan den 3 och 18 augusti, då temperaturen låg i genomsnitt 4,2 grader över normalnivån.

Sammanlagt upplevde Spanien 33 dagar i officiell värmebölja. För att hitta fler dagar med extrem hetta måste man gå tillbaka till 2022, då antalet uppgick till 41.

Enligt klimat- och miljöminister Sara Aagesen understryker siffrorna att klimatkrisen är en realitet som kräver en ambitiös politisk respons. Hon hänvisar till behovet av ett nationellt klimatavtal, ett initiativ som regeringschefen Pedro Sánchez föreslog under sommarens omfattande skogsbränder. Målet är att samla breda politiska och sociala krafter kring långsiktiga åtgärder. Förslaget har dock mötts med skepsis från flera partier, bland andra Partido Popular, som meddelat att de inte kommer delta i utskottsarbetet. Även vissa av regeringens samarbetspartier har uttryckt tvivel, vilket innebär att frågan tills vidare hanteras i det ordinarie utskottet för ekologisk omställning.

Aemets rapport visar att Spanien inte bara utstår rekordvarma somrar utan också står inför ökande utmaningar kopplade till längre värmeböljor, högre energibehov och större påfrestningar på hälsa och miljö. Myndigheten framhåller att resultaten bör ses som en varningssignal om behovet av förberedelser och åtgärder för att minska riskerna vid framtida extremväder.

I kombination med bränder, torka och vattenbrist förstärker de nya klimatdata den bild som forskare och experter länge pekat på, nämligen att Iberiska halvön hör till de områden i Europa som påverkas snabbast och hårdast av klimatförändringarna, skriver El País.

En studie från Imperial College London visar att nästan tre fjärdedelar av de dödsfall som tillskrivs extremvärme i Spanien berodde på klimatförändringar, framför allt genom effekterna av fossila bränslen och skogsskövling. Spanien uppges vara det näst hårdast drabbade landet i Europa efter Italien, där forskarna beräknade 4.500 extra dödsfall. Barcelona utmärker sig med 630 värmerelaterade dödsfall, vilket placerar staden som den tredje mest påverkade i Europa, i en lista som toppas av Rom i Italien,

En kompletterande analys från Climate Central visar att av 55 dagar med extremvärme i Spanien mellan juni och augusti, skulle 31 inte ha inträffat utan klimatförändringarna. Städer som Valencia, Madrid och Barcelona registrerade flera veckor fler extremt heta dagar jämfört med ett scenario utan global uppvärmning. Forskarna betonar att de äldre är särskilt utsatta – i Europa stod personer över 65 år för 85 procent av de värmerelaterade dödsfallen.

Rapporten understryker att skillnader på bara några grader kan avgöra mellan liv och död. Den pekar även på behovet av åtgärder som grönområden och svalkande tillflyktsområden i städer för att lindra effekterna av framtida värmeböljor, skriver elDiario.es.