Ofrivillig ni-ni-generation

BLOGG: SPANIEN IDAG Idag startar läsåret på universitetet och mina två äldsta döttrar borde ha inlett sina studier i Málaga. De får dock tills vidare vänta, då de inte inte fått plats.

Debatten är hård i Spanien beträffande planerade besparingar på utbildningssidan. De flesta är överens om att nedskärningar i skolan innebär nedskärningar i landets utvecklingsmöjligheter. Däremot är bristerna uppenbara.

Det är förståeligt att universiteten inte kan ha obegränsat med platser och att i händelse av större efterfrågan än tillgång måste intagningen basera sig på snittbetyget. Mot bakgrund av den rekordhöga arbetslösheten är det dock svårt att smälta de hinder som mina döttrar stött på, när de visat både intresse och ansträngning för att söka högre utbildning.

Det är i dagsläget osäkert om de får en universitetsplats detta läsår. Det har varit en djungel att ta sig igenom byråkratin för att bli intagen och informationen har varit bristfällig.

Vad har två 18-åringar i dagens Spanien för alternativ när de nekas tillträde till högre utbildning? Det kryllar inte av arbetstillfällen och om de inte studerar blir de automatiskt en del av den så kallade ni-ni-generationen, alltså de som varken jobbar eller studerar.

Vi har inte givit upp ännu. Men det är en situation som leder till eftertanke.

Mats Björkman Sydkusten