Olika sorters lyx

BLOGG: SPANIEN IDAG I veckan besökte jag Sevilla och passade på att gå in i "Casa de Pilatos", som jag inte haft tillfälle att lära känna tidigare. Det är ett säreget palats med lika underligt namn som blandning av stilar.

Hertigarna av Medinacelli kunde unna sig all sköns lyx under Sevillas storhetstid från slutet av 1400-talet och framåt. De anlitade de främsta konstnärerna och arkitekterna från samtidens Italien och palatset formligen kryllar av konstnärligt kakel, stuckaturer, kolumner och antika skulpturer.

Dock var det inget av detta överflöd som fångade mig, utan en till synes anspråkslös fontän i en av de vackra innergårdarna. Mitt i de hetsiga gamla kvarteren i Sevilla finns en oas där tystnaden och det dova porlandet från vattnet gör en alldeles lugn inombords.

Vattenarrangemangen är ett arv från araberna, ett folk som härstammar från öknen och som mer än något annat förknippar vattnet med liv. Jag har stött på dessa enkla men fängslande fontäner överallt, både i Casa Pilatos, i palatset Alhambra som i Topkapi, i tidigare Byzantium.

Med katolicismen instiftades en stil i Spanien grundad på makt och överflöd. Barrocken blev den yttersta manifestationen av detta och skatterna som anlände från Amerika användes flitigt i utsmyckningarna, inte minst i kyrkorna.

Själv föredrar jag en stillsam patio med svalkande palmer och det rogivande porlandet från rinnande vatten. Det är en lyx som slår det mesta.

Mats Björkman Sydkusten