Det burleska Spanien

PREMIUM MATS BJÖRKMAN Spanjorerna ser på sig själva med ganska stor ironi. Ett myntat uttryck är ”La España de Berlanga”, som syftar på en känd filmregissör vars filmkaraktärer utgörs av bondtölpar och allmänt excentriska personer. I veckan inträffade en verklig händelse som många har benämnt som ”berlangiansk”.

Händelsen i fråga inträffade i onsdags morse och är inte helt lätt att återge. Jag satt som vanligt och arbetade med radion påslagen. Onda Cero gick över till att direktsända från en presskonferens som jag följde med ena örat. Plötsligt började radioreportern återge saker med en nervös, röst som lät så fantasifulla att jag trodde att de slagit över till en radiopjäs. Det är nämligen något de gör ibland på just Onda Cero. Men det de beskrev var alldeles sant och inträffade alltså i direktsändning.

Vad var det då som inträffade och i vilken inramning? Det är detta som är allt utom enkelt att förklara, men jag ska försöka. Det har att göra med två helt skilda, men var och en väldigt kontroversiella, personer.

Den första av dem heter Victor de Aldama. Han är en affärsman som bland annat varit ordförande för fotbollsklubben Zamora och som fått en förtjänstmedalj av Guardia Civil, oklart för vad. Aldama har varit rådgivare åt det spanska flygbolaget Air Europa och de senaste åren skaffat sig viktiga kontakter med högt uppsatta personer i den statliga förvaltningen. Under pandemin gjorde han ett kap genom mångmiljonförsäljning av skyddsutrustning och han misstänks ha mutat såväl den tidigare transportministern José Luis Ábalos som dennes rådgivare Koldo García. Tillsammans är de huvudmisstänkta i den pågående korruptionsutredningen som fått namnet Koldo-målet.

Men det är inte den enda utredningen där Aldama är misstänkt för brott. Även om Koldo-skandalen politiskt sett är den mest uppseendeväckande, så riskerar Aldama det största straffet för misstänkt momssvindel på 182 miljoner euro. Detta genom affärer med råolja.

Victor de Aldama är en mycket säregen person som alltså haft nära band med flera högt uppsatta PSOE-representanter, men samtidigt rör han sig i kretsar inom extremhögern. I höstas häktades han för det misstänkta momsvindlet, men sedan inträffade något ganska egendomligt. Statsåklagaren gick med på att bevilja Aldama villkorlig frihet i utbyte mot att han vittnade i Koldo-målet. Företagaren kom alltså ut ur fängelset genom ett avtal som rörde ett helt annat – och i grunden lindrigare – mål än det han satt häktad för.

Sedan Aldama kom ut har han varit väldigt frispråkig, inte bara inför utredningsdomaren utan även i olika medier. Han uppger att han mutat ett flertal socialister med både pengar, bostäder och prostituerade, men några regelrätta bevis har hittills inte framkommit. Samtidigt kritiserar Aldama i hårda ordalag regeringen, som han säger är en skam för Spanien och måste fällas till varje pris.

Den andra, tills för någon vecka sedan helt okända personen i sammanhanget, är en kvinna vid namn Leire Díez. Hon har varit medlem i socialistpartiet och suttit på en del förtroendeposter, bland annat på postverket Correos. Díez blev, mot sin vilja, nyligen rikskändis när tidningen El Confidencial släppte inspelningar från ett zoom-möte där hon förefaller vara på jakt efter komprometterande material som kan bruks mot Antonio Balas, chef för Guardia Civils utredningsenhet mot den organiserade brottsligheten UCO. Hon ska även ha erbjudit flera medier en sexvideo som berör chefsåklagaren José Grinda. Det Balas och Grinda har gemensamt är att de leder utredningar som kastar skuggor på socialistpartiet PSOE, liksom på regeringschefen Pedro Sánchez hustru och bror.

Leire Díez har av medier presenterats som en ”fontanera” (rörmokare), som är benämningen på en fixare som arbetar i det dolda för sitt parti. De inspelningar som släppts antyder att hon ska ha försökt erbjuda brottsmisstänkta företagare en förmånlig behandling från åklagarämbetets sida i utbyte mot information som kan skada personer som alltså driver utredningar mot regeringspartiet PSOE. Högeroppositionen har inte varit sen att kalla Leire-historien för en jättelik rättsskandal, där de anklagar regeringen för att bruka obskyra medel för att stoppa känsliga utredningar.

Det är fortfarande oklart exakt vilken roll Leire Díez haft. Hon uppger själv att hon är journalist och att hon sedan flera år arbetar på en bok som har som syfte att avslöja korruption inom rättsväsendet. Anmärkningsvärt är hur tam reaktionen från både regeringen och socialistpartiet varit i sammanhanget, vilket många tolkar som att de varit införstådda med Díez verksamhet.

Så kommer vi till den extraordinära händelsen den 4 juni. Efter att dagen före ha infunnit sig på PSOE:s huvudkontor på Calle Ferraz i Madrid och själv ansökt om att tillfälligt skriva ut sig som medlem i partiet, kallade Leire Díez till en presskonferens på ett hotell i Madrid. Tiden var satt till klockan 09.00 och ett jättelikt mediauppbåd var på plats.

Díez anlände 30 minuter före presskonferensen skulle starta i sällskap av en företagare, Javier Pérez Dolset, som uppger att han samarbetat sedan flera år med Díez i hennes utredningar för boken. Leire Díez poserade för fotograferna i nära en halvtimme innan hon började läsa upp sitt pressmeddelande.

Díez version är att hon arbetat helt självständigt, i egenskap av journalist, på en granskande bok. När hon hade pratat i ungefär åtta minuter höjde Leire Díez plötsligt blicken, såg något och avslutade raskt sin genomgång. Ett sus gick genom salen när några journalister plötsligt utbrast viskande till varandra: ”ALDAMA, ALDAMA, ALDAMA!”

Till synes från ingenstans dök mycket riktigt den korruptionsmisstänkte företagaren upp och gick med raska steg fram till Leire Díez på podiet, där hon börjat packa ihop sina saker för att försvinna. Mikrofoner har fångat hur Aldama frågar Díez vad det är hon hotar honom med, men får inget svar.

Díez skyndar sig iväg, med Víctor Aldama i hälarna som börjar skrika åt henne. Här går Díez kompanjon Dolset emellan för att skydda henne och han knuffar bestämt undan Aldama. Flera journalister går också emellan för att undvika att Aldama går till fysiskt angrepp mot Leire Díez. Hon gömmer sig slutligen bakom en glasdörr, medan säkerhetsvakter från hotellet rycker in och någon även ringer efter polisen.

Aldama anklagade inför journalisterna Díez för att ljuga, oklart om vad. Han lämnade så småningom hotellet och följd av ett flertal journalister började han åter göra gällande att den nuvarande regeringen för Spanien till fördärvet. Aldama nämnde även oppositionsledaren Alberto Núñez Feijóo vid namn och efterlyste att Partido Popular ser till att fälla regeringen.

De journalister som bevittnade händelsen på hotellet var märkbart chockade efteråt. Även de mest erfarna av dem uppger att de aldrig sett något liknande.

Det är fortfarande en mängd saker som är oklara i den här härvan, speciellt kopplingen mellan Díez och Aldama. Hon tros bland annat ha utrett det momssvindel som Aldama riskerar att åtalas för, men vad det var som konkret fick affärsmannen att ställa till en sådan scen återstår att bekräfta.

I väntan på troliga nya avslöjanden och mer information finns i dagsläget två läger. Högeroppositionen uppger att regeringen försöker undgå känsliga rättegångar genom ett underjordiskt arbete som har som syfte att sätta dit obekväma polischefer och åklagare. Representanter för socialistpartiet PSOE gör sedan länge gällande att det pågår en kampanj för att få till ett maktskifte genom att smutskasta regeringen med fabricerade utredningar.

Vilken roll Leire Díez spelat i allt detta återstår som sagt att reda ut. Det är oklart om vi någonsin får reda på hela sanningen. Berlanga-scenerna kan dock ingen ta ifrån oss.

Mats Björkman Sydkusten