Thore Härdelin
26 aug 2025 | 04:00PREMIUM BENGT SÄNDH Det är sorgesamt att åldras och se hur gamla goda vänner försvinner i en allt snabbare takt. Vi talades vid per telefon dagarna innan Delsbostämman i år. Han var sjuk, men att det skulle gå så fort. Thore var en av våra främsta riksspelemän.
För länge sedan, fråga mig inte om datum, men det var när visvågen var som värst. Vi trubadurer hade jobb för jämnan. Så skulle jag och Torgny Björk framträda i ABF-husets restaurang Gyllene Cirkeln i Stockholm. Ett par timmar innan satt vi hemma hos Torgny på Grev Turegatan och tog ett järn. Då ringde telefonen och när Torgny lyfte luren visade det sig att Björn Ståbi var i stan. Han och Pers-Hans var den tidens främsta riksspelemän på fiol. Björn kom upp en sväng och hann få sig ett par nubbar även han.
– Vi ska iväg och spela, sa Torgny, men häng med för fan Björn och ta med dej fiolen.
Gyllene cirkeln var fylld av en mycket ung publik. Torgny och jag gjorde varsina två föreställningar och det gick hem. Detta var innan det flesta storstadsungdomar hört ljud från en fiol. Så fick Torgny ett infall och sa till Björn Ståbi.
– Gå upp och dra några låtar på fiolen!
– Du e inte klok. Det här är ingen publik för folkmusik.
– Gå upp och testa sa jag.
Björn drog igång med en hälsingepolska och publiken blev knäpptyst. Något liknande hade de aldrig hört. Björn hade en helt egen plastik. Han böjde sig framåt så man fruktade att han skulle stå på huvudet och i nästa stund stod han upprätt innan han lutade sig bakåt samtidigt som han drämde en klack i golvet för att markera takten. Så hände det sin ingen trott. Applåderna dånade i lokalen och den ungdomliga publiken ville bara ha mer. Jag sa till Torgny:
– Du det här ligger i tiden, det kan du ge dig fan på!
Fråga mig inte om årtal, men åren därpå startades spelmansstämmor i varenda buske och där var Delsbostämman den största och nu fanns det en ny grupp som kallade sig Skäggman-slaget och det var tre hälsingepojkar vid namn Thore Härdelin, Villhelm Grindsäter och Petter Logård. De samverkade även med Ted Ström och gruppen Contact i låten Hon kom över mon.
Sommaren 71 jobbade jag med Britta Borg på restaurang Valand i Göteborg och på dagarna umgicks jag med Skäggmanslaget som var i stan. Restaurang Valand hade även en krog som hetta Lilla London och runt hörnet en Pub. Jag beställde träff med Skäggmanslaget på denna Pub men de kom aldrig dit så nästa dag frågade jag varför de inte kommit och fick svaret: Vi blev inte insläppta för att vi hade folkdräkter. Jag gick in till krögaren Per Staaf som var en mycket sträng herre och chef över hela etablissemanget. Jag ställde frågan:
– Vilket är den finaste högtidsdräkt man kan bära:
– Det ä frack!
– Nej det finns något ännu finare, svarade jag.
– Jasså, du tänker på folkdräkt.
– Ja och jag hade stämt träff på din pub, med Skäggmanslaget och de kom dit i folkdräkt men blev avvisade av vakten med motiveringen att man inte ville ha in några jävla knarkare.
Krögaren blev blek av ilska och marscherade genom lokalerna och sen var den vakten arbetslös.
Så kom jag med förslaget att Skäggmanslaget och jag skulle turnera i folkparkerna nästa sommar och så blev det. De inledde med ett par låtar, jag gjorde en halvtimme föreställning ackompanjerad av tre fioler och sedan avslutade Skäggmanslaget med några hälsingelåtar. Det gick hem och vi drog folk och vi gjorde ett 40-tal parker. Den sista på Sollerön mitt i Siljan.
Under åren träffades vi mest i Hälsingland i trakterna runt Delsbo. Pojkarna var som man sa ”svåra på brudar” så Ville fick sju och Thore nio barn. En gång när Ville spelat på Skansen i Stockholm och klev ner från scenen stod två unga mammor med varsitt litet barn som skulle få hälsa på pappa.
Märkligt nog har jag inget foto på Thore Härdelin. Men sista gången jag besökte honom i Hälsingland var år 2010. Då tog jag ovanstående bild genom fönstret i det rum där han byggde fioler. Thore var en stor musiker och viktig traditionsbärare.
Lyssna på honom på You Tube och dra upp volymen ordentligt. Där ser du även den stilige karl jag saknar foto på.
![]() |
Bengt Sändh |
Kommentarer