Svamp 1

PREMIUM BENGT SÄNDH När jag nämner ordet svamp ser de flesta framför sig en Kantarell eller en Karl-Johanssvamp. Men svamp är så oändligt mycket mer, vilket jag kommer att belysa i två kåserier. Här är det första.

På en ödslig myr i norra Kanada tar en gammal älgtjur sina sista steg innan den segnar ner och förblir liggande. Redan efter att par timmar är den full med hungriga fluglarver och snart kommer fåglar av olika slag till kalaset tillsammans med rävar, sniglar och andra asätare. Några månader senare återstår bara några benrester och de stora skovelhornen som är vitludna av silkesliknande svampmycel och massor av knappt centimeterstora svampar. Den heter Klövsvamp och är specialicerad på att bryta ner just horn och klövar.

År 1972 bodde jag och min dåvarande hustru i en stuga i norra Uppland. Jag hade lärt mig att spinna så vi klippte ett av grannens får. Av ullen spann jag garn och min fru virkade mig ett par tumvantar. Den ena vanten tappade jag bort men hittade den året därpå under en stor gran. Då var den full av centimeterstora klövsvampar.

Svamparnas frön heter sporer och är cirka fem hundradels millimeter stora. De lossnar från svampens lameller och förs med vindar runt hela vår planet. Från älghornet i Kanada flyger de upptill två mil upp i luften och svävar runt hela vår planet. Man hittar sporer även på snön vid polerna där inga svampar växer. En av dessa sporer från det kanadensiska älghornet råkade falla ner på min vante och eftersom ull har ett hornlager så var snart vanten full av mycket små klövsvampar.

All right, Jag kan naturligtvis inte svära på att min vante drabbats av sporer från denna älg. De kan lika gärna ha kommit från en hjortklöv i Kongo, ett kohorn i Indien eller en lusekofta från Norge. Jag tog upp vanten försiktigt och la den att torka på hushållspapper i köket. En vecka senare tog jag med vanten till mykologerna i Uppsala botaniska trädgård och i deras samlingar ligger den än i denna dag. Ett praktfullt exsickat.

Hur många sorters svampar finns det? Jag har ofta fått frågan och de som ställer den syftar på de storsvampar de finner i skog och mark. Ingen som vet, svarar jag, men det har gjorts uppskattningar på mellan 5.000 och 8.000. Vi talar då om storsvampar och med det menas de vars fruktkroppar är större än en millimeter. Tar vi med mikrosvamparna så har man beräknat att det finns 60.000 arter. Ingen vet.

Carl von Linné som systematiserade växterna var totalt ointresserad av svamp, som han kallade ”floras vandrande pack”, men 100 år senare föddes en annan prästson i Småland som började systematisera svamparna. Han hette Alias Fries och kallas svamparnas Linné. Sedan tvistade de lärde länge om huruvida svamparna tillhörde växt- eller djurriket. De växer ju på marken menade några. Men de får ju sin näring från de gröna växterna, precis som djuren, genmälde andra. Slutligen enades man om att svamparna hade sitt eget rike så nu talar vi om Flora, Fauna och Fungi. Fungi är då svamparnas rike. De svampar vi finner i skog och mark delas upp i tre kategorier: Mykorrhiza, Parasiter och Saprofyter.

Mykorrhiza lever i symbios (samarbete) med träd och andra växter och får sin näring genom detta och ger annan näring tillbaka. Parasiter tar sin näring från gröna växter som de ofta dödar. Saprofyter tillgodogör sig näring genom att bryta ner förna, det vill säga dött organiskt material som löv, barr och gräs som det bryter ner till jord.

Den populära Kantarellen växer i symbios med olika träd medan Smörsoppen bara kan leva tillsammans med tall. Finns ingen tall så finns ingen smörsopp. Björksopp växer naturligtvis med björk, Aspsopp med asp, Lärksopp med Lärkträd och så vidare. En annan mycket populär svamp är Karl Johan som även bär namnet Stensopp. Där finns tre arter: En som bara växer med gran, som är vanligast och har ljusbrun hatthud. Den som växer med tall och är mörkt kopparfärgad. Den kallas Läcker Karl-Johan. Vidare finner man i ängs- och hagmark en ljusare lite Finluden Karl Johan.

Våra vänner norrmännen bär sig minst sagt underligt åt. De firar nationaldag genom att vifta med flaggor på en gata som är uppkallad efter en svensk svamp.

Bengt Sändh