Ständigt nya fynd om Federico García Lorca

PREMIUM Nästan nittio år efter poeten Federico García Lorcas död fortsätter arbetet med att spåra, bevara och tolka hans efterlämnade arkiv. Dokument, brev och bilder dyker fortfarande upp, men hans röst förblir en av litteraturhistoriens mest gåtfulla frånvaron.

När Federico García Lorca avrättades i augusti 1936 inleddes omedelbart en kamp mot tiden och glömskan. Vänner och familjemedlemmar började rädda vad som gick: manuskript, teckningar, brev och fotografier. Denna räddningsaktion är än idag inte avslutad. Fortfarande dyker nya spår upp – ibland oväntat, ibland genom långsiktig forskning i dolda arkiv.

En ny dokumentär med premiär 2026, La voz quebrada (Den brutna rösten), regisserad av Manuel Menchón, innehåller bland annat hittills okända bildrutor där Lorcas ansikte träder fram ur det förflutnas skuggor. Materialet bakom dokumentären innefattar de få filmer där poeten förekommer. Det rör sig dels om en inspelning från 1932 om teatergruppen La Barraca, dels en från 1934 från Montevideo, inspelad av författaren Enrique Amorim.

Den sistnämnda kopierades till Lorcas familj långt senare och ingår idag i arkivet vid Fundación Federico García Lorca. Stiftelsen, grundad 1984, flyttade 2018 sitt material från Residencia de Estudiantes i Madrid till det nyöppnade Federico García Lorca-centret i Granada. I samma byggnad visades 2025 utställningen Lorca y el archivo. Memoria en movimiento, ett resultat av fyra års forskning i ett femtiotal arkiv i Spanien, Latinamerika och USA.

Utställningen består av 460 föremål, varav många aldrig tidigare visats offentligt. Kuratorn Christopher Maurer beskriver arkivet som ett sällsamt rum fyllt av närvaro och frånvaro: ett tomt sovrum, ett förseglat kuvert, en låst nattduksbordslåda – symboler för poetens frånvaro, skriver El País.

Fortfarande saknas dock betydelsefulla delar. Bland de mest eftersökta finns inspelningar av Lorcas röst. Trots att han framträdde i radio, både i Spanien och Argentina, har inga ljudband överlevt. Detsamma gäller flera manus och brev, bland annat korrespondensen med Salvador Dalí och originalversionen av Bernarda Albas hus. Andra texter, som det barnteaterstycke han skrev tillsammans med Manuel de Falla 1923, har helt gått förlorade.

Kartläggningen av Lorcas verk pågår samtidigt i digital form. Vid Residencia de Estudiantes i Madrid förvaras en digital kopia av stiftelsens samlingar. Det är inte bara samlingen i sig som fascinerar, utan också dess vägar – hur ett manuskript hamnat i ett bankfack i Buenos Aires eller ett brev i en koffert i Mexico City.

Laura García Lorca, som leder stiftelsen i dag, understryker att det ständigt pågående samtalet mellan dagens konstnärer och Lorcas arv är vad som gör arkivet levande. Det är denna ständiga rörelse som bevarar honom – inte som en monumenterad ikon, utan som en röst i förändring, skriver El País.