Vetenskapsmannen från Ronda som var 500 år före sin tid

PLUS Abbás ibn Firnás, född i Ronda, omgav sig med vetenskapsmän och kulturpersonligheter och uppnådde framsteg inom forskningen i Al-Ándalus på 800-talet. Genom att tjäna Al-Hakam och de två efterföljande emirerna bidrog han till införandet av transparent glas, de numeriska systemen som vi känner dem idag, konstruktionen av ett planetarium, utvecklingen av astronomi med hjälp av hinduiska Sind Hind och förfining av vattenur. För att inte tala om hans mest berömda experiment i slutet av sitt liv: den flygande människan.

PLUS Abbás ibn Firnás, född i Ronda, omgav sig med vetenskapsmän och kulturpersonligheter och uppnådde framsteg inom forskningen i Al-Ándalus på 800-talet. Genom att tjäna Al-Hakam och de två efterföljande emirerna bidrog han till införandet av transparent glas, de numeriska systemen som vi känner dem idag, konstruktionen av ett planetarium, utvecklingen av astronomi med hjälp av hinduiska Sind Hind och förfining av vattenur. För att inte tala om hans mest berömda experiment i slutet av sitt liv: den flygande människan.

Ibn Firnás är känd i hela världen för att ha gjort det första dokumenterade försöket till flygning med vetenskapliga avsikter. I själva verket var det fråga om två flygningar och även om han bröt båda benen vid ett av dem kan man säga att det kunde ha varit värre. Han var redan en äldre man när han försökte flyga från ett torn på sultanens fritidsgård, Rusafa i Córdoba. Forskaren byggde en mekanisk apparat, bjöd in stadens elit - inklusive Abderramán II - och hoppade.

Kungliga Historiska Akademin samlade in vittnesmål om den andalusiske vise mannens hopp. Enligt Ibn Said hittade han på ett sätt att flyga. Han klädde sig i fjädrar fastsatta på silkesremsor. Sedan lyckades han hoppa upp i himlen över området Rusafa, stiga upp i luften och sväva över den tills han föll ner på betydligt avstånd. En annan version kommer från al-Maqqaris Nafh al-tib: "Han klädde sig i fjädrar och fäste två vingar på sig. Han flög en lång sträcka; eftersom uppfinningen inte hjälpte honom vid landningen, skadade han sig i baken. Han hade inte tänkt på att fågeln landar på basen av sin stjärt och att han inte hade tillverkat någon sådan".

Denna händelse, som han genomförde vid en ganska hög ålder men som åtminstone inte kostade honom livet, har lett till att till exempel en av flygplatserna i Bagdad bär hans namn och att han har fått många erkännanden i den muslimska världen. Men Ibn Firnás arv sträcker sig långt bortom hans luftexperiment. Sultanen Abderramán II utvecklade det intresse för konst och vetenskap som redan hans far haft. Konst, industri och vetenskap var en viktig del av hans styre, liksom ekonomisk omstrukturering. Han lade grunden till att Córdoba, några decennier senare, skulle komma att inrymma världens största bibliotek och förvandlas till ett unikt kulturellt centrum. Ibn Firnás var generellt en av huvudpersonerna i den förändring som gav vetenskapen en ny inriktning på södra Iberiska halvön.

På månens baksida finns en krater som numera är uppkallad efter den framstående vetenskapsmannen från Ronda. Det är kanske inte så överraskande. Ibn Firnás reste flera gånger till Orienten. Han befann sig i Bagdad och lärde förmodligen känna en av historiens viktigaste matematiker, Al-Juarismi (Algorithmi på latin). Han blev chef för visdomens hus i Bagdad på mitten av 800-talet och upphovsman till det numeriska systemet som vi känner det idag, bland många andra bidrag. Exempelvis skisser över himlen, som baserades på kunskapen från hinduiska Sind Hind och som fick den europeiska uppfattningen om astronomi att förändras.

Ibn Firnás lärde sig och tillämpade banbrytande koncept inom olika vetenskapliga discipliner och det är värt att nämna ett annat av hans arbeten som kan verka litet men ändå kvarstår till denna dag: genomskinligt glas. Det var visserligen inte okänt i världen, men tillverkades endast på några få platser i Medelhavsområdet. Vid den tiden importerades glaset till Iberiska halvön och Ibn Firnás experimenterade med formler för att framställa glas från sand och andra kemiska element. Resultatet av hans forskning var att denna typ av industri kom att blomstra i Córdoba och andra delar av det andalusiska väldet. Han återupplivade förlorade tekniker och bidrog till en förbättrad livskvalitet och industri i regionen.

Denna korta översikt av Ibn Firnás bana tydliggör att han var en slags renässansman fem århundraden innan denna rörelse uppstod på den italienska halvön. Dessutom placerar hans studerade försök till flygning honom långt före sin tid, eftersom det inte finns några dokumenterade liknande försök förrän just under renässansen, när några av samtidens mest framstående män designade flygmaskiner. Flera av dem utgick från Ibn Firnás medeltida forskning.

Källa: Málaga en el corazón