Placement ID: 9
Loaded 5 banners.
Incremented banner views for 837

Placement ID: 10
Loaded 5 banners.
Incremented banner views for 832
Lördag 23 aug
Ser ni pinnen i mitten? Det är en av världens högsta slänggungor, 121 meter upp i luften. Den åkte jag under min och sonens dag på Gröna Lund i Stockholm!
Ser ni pinnen i mitten? Det är en av världens högsta slänggungor, 121 meter upp i luften. Den åkte jag under min och sonens dag på Gröna Lund i Stockholm! Foto: Carin Osvaldsson
Dela:

Semester i Sverige del 2

23 aug 2025 | 06:59

PLUS CARIN OSVALDSSON Andra semesterveckan i Sverige bar det av till Stockholm, min födelsestad och där jag bodde senast innan jag flyttade till Spanien. Där fick vi några åkturer som skakade om oss rejält!

PLUS CARIN OSVALDSSON Andra semesterveckan i Sverige bar det av till Stockholm, min födelsestad och där jag bodde senast innan jag flyttade till Spanien. Där fick vi några åkturer som skakade om oss rejält!

Jag föddes som sagt i Stockholm och även om jag inte bott där så många år av mitt liv har jag både vänner, familj och en stark kärlek till staden. Vi började med att besöka min bror Jesper, ett besök som blivit en årlig sommartradition och som för min son Iván numera känns som det mest naturliga i världen. Men min bror och jag har faktiskt lärt känna varandra som vuxna.

Vi har vetat om varandras existens men han blev adopterad av sin styvfar som liten, min pappa valde därför hundra procent distans och ingen vuxen tänkte på att vi barn kanske hade velat ha hjälp att hålla kontakten. Nåväl, typiskt 1970-tal antar jag och vi lyckades ju alltså hitta varandra och skapa en helt egen relation för några år sedan. En som fått växa fram långsamt utan krav men som nu finns där som en fin bonus, helt förutsättningslös.

Han och hans fru hälsade på i Spanien för två år sedan och vi hälsar på dem i deras villa i Vendelsö varje sommar. Jesper är en drömmorbror med en hel musikstudio hemma, jacuzzi, mjukt gräs och badmintonnät, alltid köper en massa läsk och dessutom serveras numera som standard den godaste potatisen som Iván ätit i hela sitt liv, Ankis stekta potatis.

Dagen efter lunchade vi med min kompis i Hammarbyhöjden och där passade Ivan även på att panta sitt livs första flaska vilket var en stor happening - och begav oss sedan hem till en av mina allra bästa vänner Mats i Älvsjö där vi stannade i två dygn. Vi började med en skogspromenad - det är så typiskt Sverige att man kan göra det var som helst! Iván fick se sin första snok och sedan blev det grillning på balkongen.

Förutom när vi är hos kusinerna i Karlsborg så består våra Sverigevistelser av ganska många vuxenträffar som handlar om att jag ska få tid att snacka igenom livet med ett antal släktingar och goda vänner. Så för att balansera upp detta överraskade jag Iván med en heldag på Gröna Lund. Vi tog båten dit och åkte karuseller i nästan nio timmar. Jag var rädd att han skulle gnälla på mig då det bara var vi och jag verkligen inte klarar av att åka de mest extrema åkattraktionerna, som såklart var de Iván var mest intresserad av.

Jag vet inte om det är något typiskt spanskt eller om det hänger ihop med att Iván går på privatskola (och är ensambarn) men jag reagerade på att så många barn gick omkring där helt själva. Jag hade aldrig vågat skicka iväg min 11-åring dit enbart med ett kompisgäng. Eventuellt är det mig det är fel på. Men jag upplever absolut, på gott och ont, att svenska ungdomar släpps mer fria, blir vuxna tidigare, har större självständighet och får ta större ansvar tidigare än de spanska. Det förbereder dem såklart bättre för livet men ibland kan jag tycka att det kanske inte är så bråttom att kunna klara sig själv. Barndomen naggas liksom lite grand i kanten.

Nåväl, Iván är sin mor till trots ganska självständig och åkte alla extrema karuseller flera gånger om, helt på egen hand och han upprepade gång på gång att det var semesterns bästa dag. Jag hade köpt åkband jag med och tvingade honom att åka både kärlekstunneln, blå tåget, lustiga huset och ett flertal barnkaruseller (däribland flygande mattan som vi blev illamående av båda två).

Jag kände att det ju handlar om gemensamma upplevelser och att även jag fick bjuda till lite extra. Jag bestämde att om jag skulle åka nåt läskigt så fick det bli den nya slänggungan. En av världens högsta ska tilläggas, med sina 121 meter. Jag bet ihop och kan inte säga att jag direkt lyckades njuta, men var ändå stolt över att ha vågat och överlevt.

Inget Stockholmsbesök utan kändisspotting och det roliga var att det blev en som Iván känner till och det är inte många kan jag lova! Nämligen Sam i gruppen Medina som varit en av våra stora favoriter i senaste årens Mello. Iván ville gärna ta en bild med honom och undrade varför ingen sa eller gjorde någonting, han var alldeles till sig. Men vi respekterade såklart att han var där som privatperson med sina barn och viskade bara exalterat.

Efter Stockholm åkte vi tillbaka till Karlsborg för ytterligare några dagar med familjen där. Vi har haft ett helt underbart väder och jag har badat i Vättern nästan varje dag. Viktigt för semesterkänslan! Iván var lite besviken och jublade av lycka när han kom upp i tisdags och det var mulet. Det är ju därför man åker till Sverige tycker han.

Vi fick vara med på en grannfest som min syster och svåger tagit initiativ till för att välkomna en ny barnfamilj till deras lilla holme. Det var fem familjer med en himla massa ungar och väldigt härlig och glad stämning. En av familjerna kommer från Iran, eller ursprungligen från Afghanistan och även om de bott i Sverige i tio år så var det ändå en sådan skön känsla att se att de var lika stor del av grannsämjan som de övriga. Med SD’s framväxt och allt som skrivs i media och kommentarer på sociala medier får man ibland intryck av att främlingsfientligheten helt tagit över Sverige. Det värmde i hjärtat att se något som motsade det.

Vi (eller egentligen min svåger) fiskade kräftor och ställde till med kräftskiva. Iván kämpade tappert på trots att han tyckte det var mycket pill för lite kött. Kvällen efter bad han om att få cykla själv till affären och handla maten som han och jag skulle fixa till middag. Vad det blev? Äkta italiensk carbonara! Åh jösses så gott det var.

Något jag älskar med Sverige är att det är självklart att man kan köpa pecorino och pancetta på vilken ICA som helst. Hemma får man leta sig fördärvad efter icke spanska produkter och oftast misslyckas man. Som när jag efter förra sommaren skulle försöka mig på att göra kantarellrisotto och letade efter arborioris i minst tre mataffärer utan lycka. Och vilken lyx det är att våga skicka iväg sitt barn i trafiken utan att vara säker på att han ska mejas ned av galningar som kör i 70 på 30-gator.

Semestern är lång i år och ännu inte slut, men trots ovanstående längtar vi redan hem lite grand. Jag efter min säng och frukt och grönt. Iván som älskar att vara i Sverige fick i veckan ett plötligt längt efter spansk mat; gambas al pil pil, panerad kycklingfilé med patatas fritas och sallad samt pimientos de padrón. Mmmmmmmmm…… Fint att få lov att längta hem lite och drömma om alla godsaker som väntar på oss.

Kommentarer

Ingen kommentar ännu - bli först att kommentera!

Kommentera

Ingen kommentar ännu - eller boka någon av våra Plus-tjänster för att kunna kommentera!




Placement ID:
Loaded 14 banners.
Incremented banner views for


Placement ID: 12
Loaded 3 banners.
Incremented banner views for 737,841,839