De förestående valen i Spaniens så kallade ”historiska regioner”, det vill säga områden med eget språk och särskild identitet, bjuder på sällan skådade förvecklingar. Konfrontationen mellan PP:s baskiska styrelse och partiledningen ledde 23 februari till att huvudkandidaten och tidigare ministern Alfonso Alonso bytts ut. Detta efter att centralstyrelsen undertecknat ett koalitionsavtal med Ciudadanos i Baskien utan att rådgöra med Alonso. Han stödde partiledaren Casados rival i PP:s primärval Soraya Sáez de Santamaría och enda anledningen till att han ej bytts ut tidigare var att partiet saknade någon annan stark kandidat i Baskien. Nu satsar de istället på en gammal räv i form av Carlos Iturgaiz, som av allt att döma uppfattas som mindre bångstyrig.

Det är inte helt lätt att förklara förvecklingarna mellan de olika regionerna, men jag ska göra ett försök. Även om valen i Baskien, Galicien och Katalonien inte har någon direkt koppling till varandra så har högerns valstrategi det. Anledningen är att både PP och Ciudadanos kan ta hjälp av varandra om de kandiderar tillsammans, men på helt olika nivåer. Den strategi som kan verka mest gynnsam ur ett riksperspektiv, har nämligen föga att göra med situationen i varje enskild region.

I Baskien är Ciudadanos närvaro närmast obefintlig, medan Partido Popular sedan länge är låsta i en sekundär roll. PP:s hittillsvarande kandidat Alonso var villig att kandidera tillsammans med Ciudadanos, men absolut inte att ge dem så framskjutna platser som de avtalat med PP-ledningen.

I Galicien är situationen både komplex och glasklar. Regionalpresidenten Alberto Núñez Feijóo (PP) kandiderar för sin fjärde raka mandatperiod med egen majoritet. Han vill inte ha något som helst med Ciudadanos att göra, som saknar representation i regionalparlamentet och som snarare riskerar att skada Núñez Feijóos kandidatur. Den galiciske regionalpresidenten sitter till skillnad mot Alonso så säkert på posten att här vågar PP-ledningen knappast köra över honom.

Varför då PP-ledningens iver att kandidera tillsammans med Ciudadanos? Svaret ligger dels i Katalonien och dels på riksnivå. I Katalonien vann Ciudadanos det senaste regionalvalet 2017, även om de inte lyckades komma till makten. Detta medan Partido Popular endast fick en ledamot i regionalparlamentet. Risken är stor att PP denna gång förlorar all representation i Katalonien om de inte stöder sig på Ciudadanos, men då måste de göra eftergifter i de regioner där de är starkare än det liberala partiet. Dessutom hoppas PP-ledningen att Ciudadanos ska ingå en koalition med dem även i nästa riksval.

Koalitionen i Baskien har redan undertecknats, men krisen är uppenbar. Både i Partido Popular som kör över sina regionalstyrelser och i Ciudadanos, där kritiker befarar att det liberala partiet kommer att absorberas av Partido Popular och helt försvinna inom en snar framtid.