1. Jakten på olika samband
Rapporteringen vimlar av olika tänkbara samband kring varför vissa blir så sjuka och andra inte (förutom då andra sjukdomar finns med i bilden): De rapporter och trender som dels kommer från mer än en vetenskaplig studie och dessutom har en erkänd auktoritet bakom sig, är naturligtvis extra intressanta. Ett samband som lyfts fram av bland andra den italienska kemiprofessorn Ugo Bardi är att han ser att det verkar finnas en tydlig koppling mellan luftföroreningar och områden där coronaviruset har lett till svårare fall och större dödlighet. Det gäller framför allt förekomsten av mikroskopiska partiklar som kallas PM2,5. Dessa är mindre än 2,5 mikrometer i diameter, alltså mindre än exempelvis pollen. De uppstår vid förbränning av fossila bränslen.

En liknande studie från Harvard hittar också en koppling mellan PM2.5 och graden av sjukdom. Området i norra Italien där pandemin är som värst, är också ett av de mest luftförorenade i världen. Den äldre generationen har dessutom levt i dessa föroreningar lång tid. Spanien har (och har haft) höga förekomster av PM2.5 på vissa orter. En annan teori som framförts i annan studie är att människor från Sydeuropa/Medelhavsområdet eventuellt kan vara känsligare genetiskt sett. Vi får se om någon av dessa senare bekräftas som det stora sambandet, eller om det blir något annat. Frågan är bara om man hittar något som i slutändan kan användas för att hjälpa att vända sjukdomsförloppet eller om det bara blir ett konstaterande att ”så är det”.
 
2. Immuntester
En av de stora frågorna idag är när pålitliga immuntester kan komma i stora volymer. De tester man gör idag för att se om en person är smittad är alltså inte samma test som för att se om en person har haft smittan och är immun. Ett immuntest tas normalt som ett blodprov, där man letar efter antikroppar till viruset. Dessa tester finns i nuläget enbart i begränsad omfattning men kommer säkert exempelvis att bli ett väldigt viktigt verktyg för att kunna avgöra vad en person skall kunna få göra och inte göra den närmaste framtiden. Världen kommer nog i mångt och mycket att börja delas in i de som är immuna och de som inte är immuna (om man nu verkligen blir immun), åtminstone tills den dagen vi får ett vaccin.
 
3. Spanien
Hur skall Spanien ställa sig till den inkomstbringande turismen kommande månader? Spanjorerna uppnår mycket med sin karantän och befolkningen pressas idag hårt, både ekonomiskt och psykiskt, för att få kontroll på smittan. Ett enda flygplan eller ett enda kryssningsfartyg med några smittade turister ombord, kan sedan lätt förstöra allt man åstadkommit med karantänen. Vi har ju också läst rapporter om att det numera är säkerställt att en person kan smitta utan att uppvisa symptom. Så även om man skulle införa tester i samband med ombordstigning eller avstigning, blir det oerhört svårt att eliminera risken för att smittade personer ändå kommer in i Spanien. Blir det så att Spanien bara kommer släppa in personer som på ett eller annat sätt kan visa intyg om att man haft viruset och därmed anses immun (om man blir immun)?

Det kommer möjligtvis utfärdas någon typ av standard intyg inom EU. Det finns dessutom många länder där man inte har lika bra koll på smittläget som inom EU. Hur kommer man förhålla sig till turister från exempelvis länder som Ryssland, Marocko (och andra länder i Afrika, Asien och Arabvärlden) när de vill komma hit? Jag tror det är stor sannolikhet att Spanien faktiskt säger ”Njet” under 2020, framför allt sett utifrån hur politikerna har agerat hittills med karantän och omtanke om vårdanställda och äldre. Det lär bli tuffa debatter för Sánchez och tuffa månader för turistindustrin.
 
4. Kina
Allt fler börjar ifrågasätta Kinas rapportering av statistik och tidigare/nuvarande status. Det är fastställt att man inte rapporterade allt om viruset inledningsvis och inte heller redovisade korrekta siffror de första veckorna. Många experter sätter stora frågetecken även kring nuvarande rapportering. Man får helt enkelt inte ihop det och vissa kallar det till och med ”mystiskt”. Det vissa tror är att distrikten helt enkelt rapporterar förväntade siffror (alltså de siffror myndigheterna har som mål att nå) eftersom allt annat hade varit ett misslyckande och i värsta fall ger dem sparken. Experterna befarar att kinesiska ledningen inte har koll på den verkliga situationen och att det finns stor risk för att de lättnader av restriktioner man nu ser skall föra med sig nya smittspridningar. Även det kan komma att påverka turismen till Spanien.
 
5. Sverige
Det har ju varit en intensiv debatt om huruvida Svenska Folkhälsomyndigheten (FHM) har underskattat situationen eller ej. Som jag tidigare skrev, har Sverige följt WHOs riktlinjer för droppsmitta. Det intressanta i sammanhanget är att FHMs företrädare Anders Tegnell i minst två presskonferenser hävdat att de åtgärder som satts in faktiskt har stoppat den vanliga säsongsinfluensan och även den vanligt förekommande vinterkräksjukan och på så vis pekat på avsedd framgång med de måttliga restriktioner man infört. Men det ologiska i det resonemanget är ju att man trots allt ändå inte lyckats stoppa Coronaviruset i samma utsträckning. Detta kan alltså bekräfta WHO:s misstankar om att viruset är luftburet och smittar lättare än droppsmitta.

Det faktum att FHM står inför en avstannad kräksjuka men fortsatt coronaspridning måste ju snarare vara ett bakslag. Den stora skillnaden som FHM inte tagit höjd för och som genererar alltmer kritik är att man faktiskt kan sprida smittan innan man visar symptom. Fokus från FHM har hela tiden varit på vad som händer när man har symptom. Samtidigt är mycket av debatten i Sverige historia nu. Man har kommit så långt fram i epidemin att det nog inte är lönt längre att diskutera strategi, utan nu är det ett rent taktiskt skede. Kanske kan man begränsa smittspridningen något på landsbygden med nya restriktioner.
 
6. Tredje världen = Spanska sjukan i repris
Nu börjar smittan sprida sig i trångbodda områden i Indiens slum. Snart sker detsamma i andra trångbodda delar i tredje världen. Där finns inga ventilatorer eller ens läkemedel för att lindra lidandet för många av de som blir allvarligt sjuka. Det kommer bli scenarier som påminner om när Spanska sjukan drog fram. Vi kommer nog helst vilja slippa höra eller läsa om det. Förhoppningsvis kan EU och andra länder hjälpa om det dröjer lite. Men det är stora befolkningsmängder.
 
7. Ventilatorer
Moderna ventilatorer är avancerade och datorstyrda maskiner som ser till att det kommer in syresatt luft i lungorna. De ersätter lungornas egen förmåga att andas. Ventilatorernas teknik har utvecklats mycket de senaste åren och man har bland annat. gjort dem konfigurerbara så att de kan ha olika program för hur mycket luft som skall pressas in, med vilken frekvens och med vilket tryck, med mera. Alla parametrar ställs in i vad som sedan kallas ett ”protokoll”. Det finns internationella riktlinjer för vilka protokoll som skall användas vid vilka sjukdomar. Har man inte rätt protokoll valt kan man i värsta fall göra patienten mer skada än nytta. Nya studier har visat att de protokoll som inledningsvis rekommenderats för Covid19 kanske inte var helt optimala och nya rekommendationer om bättre anpassade protokoll har kommit och kommer sannolikt att hjälpa ännu fler att överleva.

8. Narkosmedel
Problemen med att skyddsutrustning i vården tar slut är välkända. Det stora antalet patienter på intensivvården gör också att narkosmedel används i större mängder än planerat och även de lagren börjar sina. Rätt narkosmedel behövs när man lägger patienter i ventilatorer eftersom det är viktigt att patienten ej kämpar emot ventilatorns rytm, det kan skada lungorna. Kan man inte söva på rätt sätt kan man få olika problem som påverkar effektiviteten i behandlingen och/eller exempelvis. kan ge patienten mardrömmar under narkosen. 

Carl
(Jobbar inom Healthcare)