Den svenska populationen i Spanien är stor. Enligt statistikinstitutet INE var 20.011 svenskar skrivna i Spanien 2021. Det verkliga antalet är bra mycket högre och därtill delar många svenskar sin tid mellan Sverige och Spanien. Enligt en färsk studie från Svenskar i Världen bor 104.000 svenskar i Spanien, även om alltså endast en bråkdel är skrivna i landet.

Även invånare från övriga skandinaviska länder lockas söderut. Många väljer att på ålderns höst lämna det kalla klimatet i norr för att bosätta sig på såväl Costa del Sol som Costa Blanca, Mallorca och Kanarieöarna. Värmen, den spanska livsstilen och de lägre levnadskostnaderna är det som lockar mest.

Konceptet är så vanligt förekommande att det varit föremål för en undersökning från Uppsala universitet. Studien, som publicerades 2017, har granskat hur väl skandinaviska pensionärer som flyttar till Spanien lyckas integrera sig i sitt nya hemland. Inte så värst bra har det visat sig.

Fokusområdet för undersökningen var skandinaver bosatta i provinsen Alicante. Främst undersöktes de norska invånarna i L´Alfàs del Pi och svenskar bosatta i Torrevieja. Dessa områden har en lång historia av att hysa invånare från norra Europa. Många miljöer är därför flerspråkiga. Lokala myndigheter och butiker kommunicerar ofta både på spanska, valencianska och engelska. Det finns dessutom ett stort serviceutbud där de nordiska språken används.

De flesta av de pensionärer som intervjuats hade intentionen att lära sig spanska när de först anlände till Spanien. Många uppger dock att det misslyckats. Orsakerna är flera. Bland annat befinner sig många i Spanien enbart under vinterhalvåret. De tappar därmed den spanska de lärt sig när de åker tillbaka till Skandinavien.

Flera uppger även att trots att de vill lära sig spanska så är det inte nödvändigt i den miljön där de befinner sig. Det finns svenska och norska skolor, kyrkor, konsulat, läkarmottagningar, företag och sociala klubbar. Skandinaverna hamnar sällan i en situation där de tvingas öva på sin spanska. Det går helt enkel att leva ett fullgott, socialt liv ändå.

Vissa säger att de trots det känner en plikt att lära sig språket. En del uttrycker till och med en skam över att inte kunna prata spanska. Några drar paralleller till att de tidigare klagat på immigranter i Sverige som inte lärt sig svenska, och att det nu helt plötsligt är de som är immigranterna med bristande språkkunskaper.

De sociala kontakterna mellan de skandinaviska migranterna och den spanska lokalbefolkningen är dessutom ofta begränsade. Följden av detta blir att skandinaverna inte integreras i det spanska samhället.

Trots det känner sig de flesta hemma i Spanien och upplever en social inkludering. Det rör sig dock om en gemenskap bland skandinaver, snarare än med spanjorer.

Forskarna har även intervjuat spanjorer om deras inställning till de skandinaviska immigranterna. De ser generellt på pensionärerna från norr som turister eller tillfälliga besökare, snarare än permanenta invånare. Många spanjorer trycker på att skandinaver som bor i Spanien bidrar till landets ekonomi. De anser därför att denna invandrargrupp är mer önskvärd än andra.

De som genomförde studien var sociologen Per Gustafson som har en doktorsexamen i sociologi, och hans norska kollega Ann Elisabeth Laksfoss Cardozo. Studien var en del av ett EU-projekt.

Studien i sin helhet finns att läsa här:
https://www.cogitatiopress.com