2023 har varit omtumlande på många sätt. Vi har haft viktiga val på såväl kommunal-, regional- som riksnivå, men även om mycket handlat om politik så har det funnits en hel del undantag. Här är en lista på den enligt min uppfattning viktigaste nyheten i varje månad.

Januari
Den 25 januari går en ung marockan lös med en machete i centrala Algeciras. Han dödar en präst och skadar en annan, innan han övermannas och grips av polisen. Trots försök från den radikala högern att bruka händelsen för att sprida främlingsfientlighet går invånarna i Algeciras samman och vägrar att skapa konfrontationer mellan spanjorer och invandrare. Gärningsmannen befinns också vara psykiskt störd och döms till sluten psykiatrisk vård.

Februari
Den 7 februari hävs det långvariga påbudet om munskydd i kollektivtrafiken. Det är en av de sista restriktionerna som upphör i kölvattnet av coronapandemin, där spanjorerna varit ett av de folk i hela världen som mest anammat bruket av munskydd, Många fortsatte att använda det även när det inte längre var obligatoriskt.

Mars
Vox presenterar sin andra misstroendeförklaring i den innevarande mandatperioden mot regeringschefen Pedro Sánchez. Denna har ett flertal surrealistiska toner, då partiet som alternativ kandidat till regeringschef värvar den 89-årige ekonomiprofessorn och tidigare vänsterprofilen Ramón Tamames. Få tar misstroendeförklaringen på allvar och precis som Vox första försök misslyckas den totalt.

April
Med stöd av den nya lagen om det demokratiska minnet flyttas kvarlevorna av fascistikonen José Antonio Primo de Rivera den 24 april från Valle de los Caídos till kyrkogården San Isidro i Madrid. Till skillnad mot när diktatorn Francisco Francos kvarlevor flyttades från samma plats 2019 opponerade sig inte de anhöriga denna gång. Det hindrar inte en handfull Franconostalgiker från att demonstrera vid den nya viloplatsen och orsaka tumult med polisen.

Maj
Partido Popular går starkt framåt i kommun- och regionvalen den 28 maj och lyckas komma till makten i ett flertal kommuner och regioner, i många fall med stöd av Vox. De får bland annat till maktskifte i Valencia, Aragonien, Balearerna, Kanarieöarna och Extremadura. Regeringschefen Pedro Sánchez tar alla på sängen när han på morgonen dagen efter valet kallar till nyval på riksnivå, vilket fråntar högern tid att fira framgångarna, då all fokus hamnar på det kommande parlamentsvalet.

Juni
Tidigare talmannen i det katalanska regionparlamentet Laura Borrás (Junts per Cat) fråntas sin post efter att hon dömts av regiondomstolen för korruption. Fallet Borrás har bidragit till att koalitionen i regionstyret mellan Junts och ERC spruckit, vilket innebär att det senare vänsterpartiet sedan dess styr ensamt i minoritet i Katalonien. Senare försöker Junts förgäves inkludera Borrás bland dem som ska beviljas amnesti.

Juli
Partido Popular erhåller som väntat flest röster och mandat i nyvalet den 23 juli, men långt ifrån så stort stöd som de hade räknat med och som partiet tillskrevs i opinionsundersökningarna. Det blir sålunda en bitter seger för PP-ledaren Alberto Núñez Feijóo, som redan på valnatten verkar ana att han inte kommer att nå makten. Tvärtom mot Pedro Sánchez, som firar att hans kallelse till nyval lyckats bromsa den högervåg som verkade vara ostoppbar bara några månader tidigare.

Augusti
De spanska fotbollsdamerna vinner VM i Australien, men förbundsordföranden Luis Rubiales beteende under firandet väcker ett internationellt ramaskri. Dels kysser han lagkaptenen Jenni Hermoso på munnen och på hedersläktaren tar han sig för skrevet, intill den spanska drottningen Letizia. Efterspelen startar i Spanien en motsvarighet till ”Me Too”-rörelsen och Rubiales tvingas motvilligt avgå. Han stängs av i tre år och riskerar även att dömas för sexuellt övergrepp och olaga påtryckningar.

September
Kung Felipe ger Alberto Núñez Feijóo, som segrare i valet, uppdraget att försöka bilda regering. Trots att PP-ledaren får fem veckor på sig lyckas han endast säkra 172 röster. Feijóo behövde minst fyra till och hans kandidatur förkastas därmed i parlamentet med 178 röster emot. En stor mängd demonstrationer hålls runt om i Spanien och ett flertal PSOE-kontor vandaliseras. Extremhögern börjas samlas varje kväll utanför socialistpartiets huvudkontor vid Calle Ferraz i Madrid och kravaller uppstår. Vox skyller oroligheterna på polismakten, som den anklagar för övervåld.

Oktober
Den kraftigt ökade migrationsströmmen till Kanarieöarna, främst från länder som Senegal, tvingar de spanska myndigheterna att utlysa en humanitär nödsituation på öarna. Den 21 oktober anländer den största flyktingbåten någonsin, med 320 personer ombord, till ön El Hierro. Totalt når under 2023 mer än 37.000 migranter Kanarieöarna ombord på båtar, vilket är rekord. I december besöker EU:s flyktingkommissarie Ylva Johansson öarna och lovar större internationellt stöd.

November
Med mindre än tio dagars marginal före tidsfristen går ut lyckas Pedro Sánchez den 17 november bli vald för en ny mandatperiod som regeringschef. Det sker med stöd av åtta parlamentsgrupper och totalt 189 röster, mot oppositionens 171. Några dagar senare presenterar Sánchez sin nya ministär, med få förändringar. Den främsta är att Podemos inte behåller någon ministerpost, utan samtliga fem icke socialistiska ministrar tillhör den nya vänsterkoalitionen Sumar.

December
Pedro Sánchez lyckas efter mycket om och men få till ett möte den 22 december med oppositionsledaren Alberto Núñez Feijóo. PP-ledaren vägrar komma till presidentpalatsen La Moncloa, men i en mötessal i parlamentet avtalar de två om nya förhandlingar för att förnya styrelsen i justitierådet CGPJ. Dess medlemmar har vid det här laget suttit på posten mer än fem år över tiden, på grund av PP:s ovilja att nå en överenskommelse med regeringen. Ett grundkrav från Feijóo, som Sánchez accepterar, är dock att förnyelsen av rättsväsendet ska ske under särskild översyn av EU.