Härom veckan var vi ett par restaurangägare som satt och ljög över några flaskor vin. Vi var förvånade över hur många nya viner som fortfarande dyker upp varje år. När jag frågade mina kollegor om deras favoritvin sett till pris och kvalitet nämnde de tre: César Principe, Traslanzas och Museum. Alla tre från Cigales!

Detta är ett distrikt som ingen hade hört talas om för något år sedan. Området ligger norr om Valladolid och precis som tidigare i Ribera del Duero var det ingen som trodde att man kunde göra kvalitetsvin här. Kvaliteten på druvorna har det aldrig varit något problem med. Den lilla tintofino-druvan är en mycket nära släkting till tempranillo-druvan. Men här har man till största del gjort vin för husbehov och fermenteringen har skett i cementkar. I dessa vinbassänger har man ingen kontroll på fermenteringen. Är det varmt så fermenteras det fort, mycket fort. Är det kallt så segar sig fermenteringen fram. Vad som saknades var den moderna tekniken.

Det är här som bodegor från Rioja och Ribera har kommit in och moderniserat vintillverkningen. Framför allt så är det fermentering i stålfat som har höjt kvaliteten. Baron de Ley från Rioja ligger exempelvis bakom Bodega Museum och har tagit fram två utmärkta viner, Museum Crianza och Museum Real Reserva. Båda är gjorda av druvor från mycket gamla vinstockar - Museum Real från druvor som är mer än 50 år. Dessa vinstockar producerar mindre antal druvor men med mera koncentrerad smak. Crianzan har 16 månader på ekfat och reservan 24. Båda är ofiltrerade och har mycket kropp. Priset för vinerna är omkring sju, respektive tolv euro.