Reformförsöket strandade definitivt 14 mars efter att de två partierna ERC och Bildu röstat emot vidare behandling av lagreformen. Efter ett års förhandlingar hade en majoritet av grupperna i riksparlamentet avtalat att stryka eller ändra 36 av de 54 punkterna i den senaste reformen om allmän ordning, som drevs igenom av Partido Popular 2015 med egen majoritet. Reformen döptes av oppositionen till munkavlelagen, då den befanns allvarligt inskränka medborgarnas rättigheter till protester och demonstrationer. Den ger bland annat polis utökade befogenheter och tillskriver den full grad av trovärdighet, i händelse av konflikt.

Munkavlelagen drevs igenom i kölvattnet av de utbredda protesterna mot PP-regeringen för åtstramningspolitiken under finanskrisen. Lagen fick hård kritik av oppositionen och socialistledaren Pedro Sánchez lovade riva upp den om han kom till makten. Det har dock visat sig svårare än väntat, trots att det råder bred konsensus om att många beståndsdelar i lagen allvarligt inskränker grundläggande medborgerliga rättigheter. Till skillnad mot när det gällt flera andra reformer på sistone var de två regeringspartierna PSOE och Unidas Podemos i det här fallet eniga om ett reformförslag och de hade även stöd från baskiska PNV. ERC och Bildu har dock låtit processen falla för att de finner att reformen är otillräcklig. Ett exempel är att förslaget inte inkludera ett totalförbud för bruket av gummikulor av kravallpolis.

Försvararna av reformen beklagar djupt att munkavlelagen tillåts gälla fortsatt. De pekar bland annat på hur den kan komma att brukas i repressivt syfte av myndigheterna om Vox skulle få en vågmästarroll i en framtida regering.