Beslutet att inte tillämpa den nyligen antagna amnestin på flera av separatistledarna har fattats av bland andra domaren Pablo Llarena, som är den som vid ett flertal tillfällen försökt få den tidigare regionpresidenten i Katalonien Carles Puigdemont utlämnad till Spanien. Förutom att upprätthålla arresteringsordern mot Puigdemont bibehålls efterlysningarna på hans tidigare rådgivare, Toni Comín och Lluís Puig. Samtidigt har Högsta domstolen beslutat att inte upphäva avstängningen för Oriol Junqueras, Raül Romeva, Jordi Turull och Dolors Bassa, som fortsätter att vara belagda med ämbetsförbud fram till 2030 respektive 2031.

En av domarna i rådet, Ana Ferrer, röstade emot beslutet att undanta förskingringsbrottet från benådningen. Hon förespråkade att först rådgöra ärendet med Europadomstolen.

Amnestilagen fastställer att förskingringsbrott där det förekommit egen vinning inte är föremål för benådning. Högsta domstolens argument är att separatistledarna indirekt skodde sig, då de borde ha betalat kostnaderna för självständighetsprocessen ur egen ficka.

Den katalanska regiondomstolen gjorde nyligen en annan tolkning när den benådade det katalanska inrikesrådet Miquel Buch för förskingring. Motiveringen var att pengarna användes för att stödja den katalanska självständighetsrörelsen och inte för personlig vinning. Samma argumentering förespråkas av riksåklagarämbetet.

Högsta domstolen kritiserar i sitt utfall amnestilagen, som den menar drivits igenom för snabbt och utan grundlig bedömning. Domstolen hävdar vidare att de spanska lagstiftarnas förmildrande behandling av dömda förskingrare står i skarp kontrast till EU:s strängare hållning mot sådana brott. Det skriver tidningen El País.