Lagförslaget inkluderar 30 nya reformer för att förbättra transparensen i politiken och medierna. Bland de centrala åtgärderna finns skärpta regler för offentliga tjänstemän, som krav på att de ska redovisa sina tillgångar, lån och inkomster. Dessa uppgifter ska göras offentligas och brott mot dessa skyldigheter kommer att leda till sanktioner, vilket inte tidigare varit fallet. Alla offentliga myndigheter måste dessutom lämna regelbundna rapporter var sjätte månad för att öka insynen och minska risken för maktmissbruk, rapporterar tidningen El País.

För att effektivisera kampen mot korruption ska två nya enheter inrättas inom riksåklagarmyndigheten, med fokus på att bekämpa både offentlig och privat korruption. Samtidigt kommer en nationell strategi för att hantera desinformationskampanjer att utformas, ledd av nationella säkerhetsavdelningen. Detta ses bland annat som ett sätt att skydda valprocessen från utländsk påverkan.

Regeringen förespråkar vidare inrättandet av en särskild kommission i parlamentet för att övervaka desinformation och dess påverkan på demokratin. Liknande kommissioner har redan införts i Europaparlamentet och flera andra europeiska länder. Även om regeringen inte ämnar införa direkt kontroll över medierna, betonas behovet av självsanering inom branschen. Det införs dessutom krav på ett offentligt register över mediers ägarskap och finansiering, vilket ska ge större insyn i hur mycket public service-pengar som fördelas till olika mediekanaler.

En ny förordning ska begränsa mediers beroende av offentlig finansiering, för att förhindra att enskilda medier blir alltför beroende av statliga medel och därmed riskerar att förlora sitt journalistiska oberoende. Lagstiftningen ska också främja mediemångfald och undvika att ägandet koncentreras till ett fåtal aktörer. Regeringen föreslår att konkurrensmyndigheten, CNMC, tilldelas ansvaret för att övervaka genomförandet av dessa åtgärder.

Ytterligare åtgärder i planen inkluderar justeringar av lagen om offentliga hemligheter och valregler. Regeringen vill göra valdebatter obligatoriska för kandidater, vilket redan är standard i flera andra länder. Dessutom föreslås en reform av lagen om hemligheter för att främja större insyn i regeringens beslutsprocesser.

Efter en intern debatt i regeringskoalitionen – där partiet Sumar drivit ett avskaffande av straffbestämmelser som kränker yttrandefriheten, något som PSOE motsatte sig – har regeringspartierna kommit överens om en omformulering av strafflagen. Förändringarna omfattar en omarbetning av de artiklar som rör kränkningar mot statliga institutioner, religiösa känslor och offentliga hån, i enlighet med rättspraxis från Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

För att skydda yttrandefriheten och journalisters källskydd planerar regeringen också en ny lag om journalistiskt källskydd. Denna ska garantera att journalister kan skydda sina källor och därmed upprätthålla sitt oberoende i förhållande till staten och andra aktörer. Samtidigt kommer reglerna för rättelser av felaktig information i medier att skärpas, med tydliga tidsramar och ersättningskrav för felaktigt publicerade uppgifter.

Oppositionen kritiserar lagförslaget då den hävdar att det är ytterligare ett försök av regeringen att kontrollera såväl institutionerna som media.