Framtiden har sitt förrum i Barcelona
05 jun 2026 | 15:00SPANIEN RIKS I början av mars förvandlades Barcelona på nytt till världens epicentrum för teknik och framtidsvisioner. Mobile World Congress är världens största mobilmässa som trots pandemier och internationell oro firade sitt 20-årsjubileum i år.
Sedan mässan höll sin första upplaga i Barcelona år 2006 har evenemanget vuxit från en branschträff för telekomingenjörer till ett globalt forum där teknikbolag, regeringar och investerare möts. I år kom strax över hundratusen besökare från över 200 länder, trots globala resestörningar. Spanska kungen Felipe VI, regeringschefen Pedro Sánchez och Kataloniens regionpresident Salvador Illa deltog vid öppningsceremonin.
Utanför entrén till Fira Gran Via dominerades fasaden av Huaweis och Xiaomis reklamskyltar för deras senaste vikbara mobiltelefoner. Det var det ytliga, bländande ansiktet av MWC. Men inne i de trängre mötesrummen och vid montrarna längst inne i hallarna pågick andra, mer substantiella samtal.
Årets tema var ”the IQ Era”, eller intelligensens tidsålder, och det genomsyrade allt ifrån öppningstalens retorik till utställningarna på mässgolvet. GSMA, mässans organisatör, och dess generaldirektör Vivek Badrinath som ledde sin första MWC26 Barcelona , pekade ut tre utmaningar som branschen behöver ta sig an gemensamt: fullborda 5G-utbyggnaden, möta AI på allvar och skydda världen mot den eskalerande globala bedrägeriepidemins framfart.
Den första dagen hade ingenting med mobiltelefoner att göra. Det handlade om vad AI:n faktiskt har börjat åstadkomma ute i verkligheten: i fabriker, elnät och vindkraftverk. Under ett av de första panelsamtalen sa Nokias teknikchef Pallavi Mahajan något signifikativt: tio millisekunders fördröjning kan vara skillnaden mellan en pixlad videoström och en robotolycka. Det är inte en hypotetisk framtid. Det är en ingenjörsproblematik som behöver lösas nu, när autonoma maskiner börjar ta plats på verkliga golv i riktiga fabriker.
Ett talande exempel kom från Silicon Valley-bolaget Archetype, som utvecklar så kallad fysisk AI – modeller utformade för att resonera kring den fysiska världen i realtid. Till skillnad från AI tränad på text och bilder använder deras modell sensordata från den fysiska världen – exempelvis från vindkraftverk, temperaturmätare och tryckgivare. Resultatet: nio okända fel identifierades i vindkraftverk som befintliga övervakningssystem helt hade missat.
Nagarros teknikchef Kanchan Ray gav ett eget exempel: deras programvaruagenter har redan kortat genomsnittlig reparationstid i elnät med 20 procent och automatiskt informerat drabbade kunder med detaljerade statusmeddelanden medan felet åtgärdades.
I hall sex fanns Sverige representerat på mässan för första gången sedan coronapandemin. Business Sweden, den statliga exportmyndigheten, hade här samlat tio svenska teknikbolag under parollen ”Made with Sweden”. Invigningen skedde under måndagen med civilminister Erik Slottner på plats.
Bland bolagen räknades Bluetest från Göteborg, som tillverkar testkammare för trådlösa enheter. Terasi, ett KTH-knutet företag som bygger taktisk radiokommunikation för säkerhetskritiska sammanhang och Elsys, som tillverkar trådlösa sensorer för smarta byggnader och städer. Vid Elsys monter fanns Ida Lindström, som presenterade bolagets nya sensorer med mobil uppkoppling via SIM-kort. Det är en detalj som numera har blivit ett konkurrensargument i sig:
– Vi har produktion inom EU, i Sverige och Litauen. Det är väldigt inne nu med var man tillverkar sina produkter, förklarade Lindström.
Dan Sjöblom, tills nyligen generaldirektör för Post- och telestyrelsen, befann sig också på den svenska paviljongen under invigningsdagen och summerade stämningen på mässan:
– Det är fortsatt väldigt mycket AI, precis som förra året. Men jag tror att det är mer fokus på säkerheten än vad det har varit tidigare. Det geopolitiska läget gör att väldigt många pratar om vad de gör på säkerhetsområdet, sa han.
I ett konferensrum i en av Firas sidobyggnader målade Indiens kommunikationsminister Jyotiraditya Scindia upp landets telekomresa med nästan svindlande siffror. Data som för tio år sedan kostade tre dollar per gigabyte kostar idag nio cent. Hundratals miljoner indiska medborgare som tidigare stod utanför är idag uppkopplade. Landet har byggt sin egen teknologistack, inte köpt från någon annan.
– Indien följde världen på 4G, höll jämna steg med världen inom 5G och kommer att leda världen på 6G, sa han.
Det förefaller dock svårt att argumentera för digital suveränitet med hela det amerikanska teknikutbudet inbyggt i sin arbetsdag. Om det är svårt för en enskild person att välja bort de amerikanska plattformarna i sin vardag, hur realistisk är då den nationella suveräniteten som Scindia och andra talar om?
Vid södra entrén till Fira de Barcelona klev man inte ombord på något flygplan, men väl rakt in i framtidens terminal. ”Airport of the Future” var årets mest ambitiösa utställningszon på MWC, där Airbus, spanska flygplatsoperatören AENA och teknikbolaget Outsight samlades kring en gemensam tanke: att den sömlösa flygresa de flesta av oss drömmer om inte längre är en vision. Den håller på att byggas just nu.
Hjärtat i utställningen var en digital tvilling i verklig skala av mässytan, levererad av franska Outsight. Med tredimensionella lidarsensorer som sände ut miljontals laserpunkter per sekund skapades en exakt kopia av rummet i realtid. Varje besökare tilldelades ett unikt spårnings-id, men utan att personuppgifter samlades in. Ingen kamera, inga ansikten, ingenting som bröt mot dataskyddslagstiftningen.
Airbus visade från sin sida hur det uppkopplade flygplanet redan är verklighet. En stor satellitantenn på taket levererar bredbandsuppkoppling på upp till 300 megabit per sekund. För passagerare innebär det automatisk ombokning under flygning: missar man en anslutning kan flygbolaget skicka ett nytt flygkort medan man fortfarande sitter i sätet. Och upp till hälften av maten i flygbranschen slängs i dag. Airbus visade hur en enkel surfplatta i kabinen kan ändra på det, genom att registrera varje utlämnad produkt och anpassa framtida catering efter faktisk förbrukning.
Bland montrarna i Airport of the Future-zonen dök en aktör upp som man inte riktigt väntat sig: Mossos d'Esquadra, Kataloniens regionala polis. De var inte bara där som säkerhetsvakter. De var också utställare.
På ett bord låg drönare av olika storlekar, robusta teknikkoffertar med elektronik och ett batteri av svarta lådor märkta det spanska bolaget Squadrone. På tre skärmar i bakgrunden kartlades Barcelonas kustlinje i realtid. En av agenterna tog sig tid att förklara vad det handlade om.
– Det är två saker vi visar här, sa han. Dels vår drönarflotta. Dels, och det är det som verkligen väcker intresse, systemen för att upptäcka och neutralisera andras drönare.
Systemet fungerar i två steg. Först detektering: sensorerna kan känna igen signaler från kommersiella drönarmärken som DJI och direkt positionera både farkosten och piloten. För drönare från okända tillverkare används triangulering. Sedan neutralisering: när en drönare identifierats som ett hot inom en skyddad zon bryts styrsignalen. Drönaren sjunker ned eller återvänder automatiskt till sin startpunkt.
Skyddade zoner kan vara permanenta, som runt flygplatser eller raffinaderier, eller tillfälliga. MWC26 Barcelona är ett bra exempel på det senare, sa agenten. Under evenemanget användes portabla system, kompakta detektorväskor och bärbara neutraliseringsenheter som kan sättas upp snabbt utan fast infrastruktur.
Det var ett oväntat ögonblick på en mässa där mjukvara och molntjänster annars dominerade samtalen.
Årets mässa handlade inte främst om vikbara mobiltelefoner, även om det fanns gott om sådana. Inte om snabbare nät, även om 6G nu börjar ta form på ritbord runt om i världen. Det handlade om var intelligensen ska bo. I ett molndatacenter i Amerika? På en server i Indien? I en liten låda fastnitad vid foten av ett vindkraftverk i Sverige?
För oss spaniensvenskar är frågorna inte abstrakta. Vi betalar vår el till ett spanskt bolag, men nätet som levererar den styrs av algoritmer byggda i länder vi aldrig besökt. Vi loggar in på svenska banker från Marbella, bokar läkartider i Sverige från Fuengirola, och ringer hem till barn och barnbarn via appar utvecklade i Kalifornien. Den digitala infrastrukturen vi är helt beroende av ägs inte av oss, och de flesta av oss har aldrig funderat på vem som faktiskt äger den. Det var det MWC påminde om. Inte med skrämselpropaganda, utan med fakta och demonstrationer från hundratusen människor som alla jobbade med just de frågorna.
Text: Nicholas Christiansen
FAKTA: MWC26 Barcelona
Plats: Fira Gran Via, Barcelona (2–5 mars 2026)
Besökare: Nästan 105.000 från 207 länder och territorier
Utställare: 2.900 bolag, sponsorer och partners
Talare: Mer än 1.700, varav 40 procent på chefsnivå
Tema: The IQ Era
Jubileum: Tjugonde upplagan i Barcelona
Ekonomisk effekt: 561 miljoner euro för Barcelona (2025)
Sverige: 10 bolag i gemensam paviljong (hall 6) arrangerad av Business Sweden
Kommentarer