Den spanska motviljan mot Trump förklaras delvis av samma anledning som den fått miljoner människor världen runt att ta sig för huvudet. Men i Spanien finns särskilda skäl att både ogilla Trump och känna allvarlig oro för hans kommande roll som ledare för supermakten USA.

Ett av skälen är Donald Trumps rasistiska hållning till etniska och religiösa grupper i allmänhet och latinamerikaner i synnerhet. Spanien har starka historiska och kulturella band med Latinamerika och alla påhopp på Mexiko och annalkande länder upplevs i Spanien i egen person. Dessutom är Spanien ett land med extremt låg främlingsfientlighet, jämfört med många andra. Trumps kriminalisering av invandrare stöter på stort motstånd bland spanjorer.

Ett annat konkret skäl för oron för Trump är Spaniens roll i NATO och det faktum att USA alltjämt har två baser i landet, närmare bestämt i Rota och Morón de la Frontera. Donald Trumps utspel under valkampanjen tyder på att han kommer att kräva motprestationer för att behålla baserna och Atlantpaktens stabilitet i allmänhet är hotad.

Trump uppfattas som så oseriös och osympatisk i Spanien att partierna givit sig in i ett ordkrig där de försöker likställa varandra med Trump-rörelsen. Det uttryck som dammats av och brukats flitigast är populism, som främst tillskrivs Podemos. Både liberala Ciudadanos och socialistpartiet PSOE har försökt baka in Trump och Podemos i denna gemensamma nämnare. Det har i sin tur lett till hetlevrade svar från Podemos-representanter.

Jag har skrivit detta i ett tidigare blogginlägg och blev föremål för hån från svenska Trump-fantaster. Men jag skriver det igen. Podemos kan ha hur många osympatiska sidor som helst, men att likställa dem med Trumps supportrar är fullständigt befängt. Podemos är ett parti som bildats, består och leds av studenter och arbetarbefolkning. Inget parti försvarar invandrare och minoritetsgrupper mer än de gör. Dessutom har Podemos sitt främsta stöd bland unga i storstäderna, medan Trumps anhängare är precis raka motsatsen, medelålders eller äldre på landsbygden.

Även om pajkastningen i Spanien kan verka befängd, måste det väl ändå ses som ett positivt tecken att inget spanskt parti vill förknippas med Trump. Nu fruktar många att Trump-effekten ska sprida sig till bland annat Frankrike (Le Pen) och till och med Sverige (Åkesson), men i Spanien finns i dagsläget inte ens någon tilltänkt kandidat som skulle kunna tänkas rida på vågen. Tack och lov.