Förespråkarna för den svenska strategin pratar mycket om det som Folkhälsomyndigheten (FHM) kallar en ”hållbar” strategi. I begreppet hållbar betonar man exempelvis. följande tre faktorer:
1) samhällsekonomin
2) folkets mentala och fysiska hälsa
3) sjukvårdens kapacitetstak
(Dock inte nödvändigtvis med den prioriteringsordningen.)

I Spanien (och övriga EU) betonar man ofta tre andra faktorer
1) sjukvårdpersonalens hälsa
2) begränsa smittspridningen (R<1)
3) begränsa dödstalen och lidandet i intensivvården.

I mångt och mycket talar man ändå ofta om samma sak i i Sverige och Spanien, men med vissa väsentliga skillnader.

Svenska Folkhälsomyndigheten var tidigt ute och gjorde ganska stora uttalanden. Chefen Johan Carlson (det vill säga Anders Tegnells chef) sade i en intervju i SvD 6-7 februari att: ”Ett utbrott i Sverige är osannolikt” samt ”Coronaviruset kommer inte att spridas i Sverige”. Så sent som i slutet av februari fanns fortfarande information på FHM’s hemsida som sade ”Låg risk för allmän smittspridning” samt ”bedömer att risken för allmän spridning i Sverige är låg”.

Listan på dessa tidiga uttalanden från FHM som felaktigt avdramatiserade risken för spridning i Sverige kan faktiskt göras längre, men jag är inte ute efter att lista dem utan mer för att konstatera att vi kan se tydliga bevis för att den strategi FHM utformade för Sverige i grund och botten är förankrad på felaktiga antaganden. Vi vet alla i nuläget att verkligheten blev en helt annan än dessa uttalanden. Det intressanta är att Sverige ändå håller fast vid strategin när grannländer och EU väljer en annan väg.

Den övriga Europeiska strategin har ofta kallats ”The hammer and the dance”, det betyder att man först angriper problemet med ”Hammaren”, alltså slår ner på smittspridningen med tuffa restriktioner och karantän, för att sedan inleda ”Dansen” i form av en lättnad av restriktionerna och ett försök att balansera smittspridningen genom att periodvis eventuellt öka restriktionerna igen, om det behövs. Ledstjärnan i denna strategi är det så kallade R-talet (reproduktionstalet), som visar på hur många nya personer en smittad person sprider smittan vidare till. Man vill snabbt ha ett R-tal som är under 1, för det innebär att antalet nya smittade sjunker och pandemin avtar. Ökar R-talet till över 1 inför man nya restriktioner igen, vilket nyligen hänt i exempelvis Sydkorea och Libanon. De är i dansen.

Jämför man strategier är det uppenbart (även om det inte är helt uttalat) att den svenska strategin inte heller beaktar antalet som dör. Ser man till de tidiga uttalanden FHM gjorde är det klart att man inte kan ha räknat med att folk skulle dö alls i Sverige. De trodde ju inte på en större smittspridning och därmed naturligtvis inte heller på några höga dödstal. Ser man på de dagliga presskonferenserna från Sverige inser man också att FHM blir mer och mer bekymrade över att så många dör och har dött i Sverige. Men man har fortfarande inget fokus på att få ner R-talet, utan pratar istället om att man inte nått taket för vad sjukvården klarar av som ett slags rättfärdigande.

Man skall då ha klart för sig att Sverige har utökat sin vårdkapacitet och den svenska strategin belastar vårdpersonalen extra mycket. Långt mer än det normala och det är ingen direkt lättnad i sikte. Jag är förvånad över vårdfackens tystnad och lika överraskad över att ingen politiker verkar ta många andra svenska virologers högljudda kritik på allvar. Man litar på FHM, som dessutom håller sig politiskt korrekt. Att FHM inte har koll på hur de äldres boendevillkor är i Sverige, att de exempelvis ofta sköts om av personal som bor i trångbodda områden där risken för smittspridning är betydligt högre, är märkligt. Enligt min mening borde den typen av kartläggning tillhöra grundbulten i FHM:s arbete. Att förstå (samtliga) svenskars levnadsvillkor vid en pandemi.

I jämförelse har Spanien nu tagit smällen och rest sig. Vi har alla fått sitta i karantän, men smittspridningen har gått ned, vi har hjälpt vårdpersonalen och tackat dem klockan 20 varje kväll. Så nu börjar ”Dansen” i en miljö där fokus är att fortsätta hålla R-talet under 1.

I Sverige precis som i Spanien är smittspridningen olika långt gången i olika regioner. Även om FHM aldrig sagt att det är en uttalad strategi, så har man säkert hoppats på den så kallade flockimmuniteten (ett tillstånd där så många i befolkningen har haft sjukdomen och är immuna så det är svårt för viruset att spridas vidare och pandemin dör ut) skall uppnås. Jag skulle istället vilja påstå att flockimmuniteten har varit FHM’s sista hopp att rättfärdiga sin strategi, när alla andra antaganden de gjort faktiskt slagit fel.

Men även när det gäller flockimmuniteten verkar det inte heller gå Sveriges väg, utan tester man gjort visar att man har långt kvar till det stadiet (så även i Spanien som verkar ha nått fem procent). Långt kvar i detta sammanhang innebär för Sverige nu en lång fortsatt hög påfrestning på sjukvården och många fler som kommer att dö.

Dessbättre är det inte på samma sätt i Spanien, eftersom vi tagit Hammaren. Det är inte osannolikt att Sverige stadigt kommer fortsätta att klättra i antal döda per capita och ta sig förbi Spanien, på väg upp mot toppen i det makabra sammanhanget.

Frågan är om de svenska politikerna och främst regeringen Löfven vill vara med om resan mot den toppen. Jag tror att Sverige snart kommer att börja fokusera mer på R-talet och stegvis ”smyga” in fler, restriktioner på ett sätt så att varken FHM eller regeringen behöver tappa ansiktet. Ingen kommer vilja säga att man gjort fel. Pressen på politikerna kommer öka när man inser att flockimmuniteten är långt borta och dödstalen fortsatt kommer ligga på en hög nivå vecka efter vecka. Mitt tips är annars att lyssna på WHO’s medicinska expert Michael J. Ryan istället för FHM, för en bra och verklighetsförankrad uppdatering.

Jag är glad för att jag sitter i Spanien och inte i Sverige. Visst har vi haft en tuff karantän, men vi har inte varit helt inlåsta. Handen på hjärtat – det har fungerat, det kunde ha varit mycket värre. Våra far- och morföräldrar har fått gå igenom betydligt värre perioder i sina liv, för att ta oss dit vi är. Min egen far var med i kriget och Europas befrielse i USA:s armé. De som håller ekonomin som viktigast ser inte att Sveriges ekonomi tyvärr inte kommer att kunna bli mycket bättre än resten av Europas, just på grund av att Sverige är så beroende av och påverkas så mycket av resten av Europas situation.

Som jag ser det har vi i Spanien en tid med vissa lättnader framför oss, medan svenskarna kommer fortsätta befinna sig i en större smitthärd en lång tid. Vi i Spanien kommer snart att kunna leva på ungefär samma villkor som Sverige, med utelivets sociala distansering, men vi har en betydligt bättre situation med lägre risk för smitta, allvarligt sjuka samt onödigt döda och lidande. Vi kommer kunna gå ut med gott samvete gentemot riskgrupperna.

Ekonomin kommer att rulla igång och även om det är trögt och många tragedier även inom ekonomin, kommer det inte vara bättre i Sverige. Vi lär snart vara ikapp och även förbi vad gäller hållbarhet i fråga om mental och fysisk form. Jag tror att känslan att vi gjort vad vi kan läker bättre. än att se fullpackade uteserveringar och läsa om antalet döda i Sverige. Men visst finns det många som fortfarande tror det motsatta, kommentarsfältet lär visa det.

Mer än ett 70-tal seriösa projekt pågår för att få fram ett vaccin. Det har aldrig tidigare satsats så mycket energi och pengar på att få fram en enda produkt under hela denna planetens historia! Det är ett tufft uppdrag, men inte heller första gången man tar fram ett vaccin. Vi tog oss till månen med hjälp av datorkraft som ryms i dagens mobiltelefoner. Nu har vi en enorm forskningskapacitet i bakgrunden och god chans att lyckas.

Det som kvarstår av Sveriges strategi är dock det tråkiga indirekta antagandet att ett vaccin aldrig kommer fram i tid. Men kommer vaccinet lär Sveriges trauma bli större än någonsin, med tanke på alla som då faktiskt dött i onödan. Många experter ser flera positiva tecken i vaccinets utveckling. Att ”betta” mot vaccinet och ha människoliv som insats borde nog först ha sanktionerats genom en folkomröstning och är märkligt i ett teknologiskt föregångsland som Sverige.

Sverige gick in i detta med fel antaganden och väljer nu att köra ”hållbara” strategin ända in i kaklet, istället för att säga ”vi trodde fel, det har visat sig att detta utvecklats på ett helt annat sätt, vi får justera vår strategi”. Så gjorde dock Storbritannien och de har inte ångrat sig. Spanien och Europa i övrigt kommer att kunna säga att vi gjorde vårt bästa för att rädda dem som en gång byggde upp länderna och även slogs (och dog) för oss (bland annat under två världskrig), många svåra år och betydligt värre omständigheter och ”lockdowns” än vad vi genomlidit under två månader.

Ekonomin blir vad den blir ändå och kan kontrolleras bättre av centralbanker än FHM. Vi kommer kunna jubla högt den dagen ett vaccin kommer och vår sjukvårdspersonal får då även en välbehövlig semester.

Vi spaniensvenskar sitter med all sannolikhet i rätt båt. Tack Spanien för vad som mer och mer framstår som rätt strategival!

Carl
(Jobbar inom Healthcare)