I november skrev Sydkusten om Lars-Eric Nilsson i Fuengirola, som i samband med en mindre trafikincident fick en örfil av en lokalpolis i Fuengirola och uppfattade behandlingen som rasistisk. I mars berättade Bambi Elinsdotter, som sitter i rullstol, om hur hon överfölls och rånades bredvid feriaplatsen i Fuengirola och hur polisen inte ville ta emot hennes anmälan.

Nyligen blev den belgiske konsuln i Mijas överkörd i samband med ett bråk med en brittisk familj. Claes E. Jacobsson i Estepona slogs medvetslös på en bensinstation i början av mars efter en dispyt om vem som hade förkörsrätt i en rondell. Vad beror det på att personer med olika nationaliteter råkar i luven på varandra?
– Det är klart att kulturskillnader spelade en roll i mitt fall, säger Claes E. Jacobsson. Spanjorerna är mer benägna att använda våld än vad vi är, de låter stoltheten gå före allt annat.

Jacobsson lyfter också problematiken att det spanska rättssystemet brister, något som Sydkusten tagit upp i tidigare reportage och som i olika sammanhang bekräftats även av källor inom rättsväsendet.

Dålig uppfostran
Pedro Mejías, advokat och svensk konsul i Málaga, börjar med att tydliggöra de parametrar som är grunden i hans egen erfarenhet innan han gör ett försök att svara på de olika frågorna.
– Jag är 63 år, advokat sedan länge, har körkort sedan 70-talet och är svensk konsul sedan åtta år. Som privatperson har jag inte en enda gång varit inblandat i en trafikdispyt. Visst har jag råkat ut för incidenter men det har alltid lösts genom att vi pratat med varandra.

Inte heller i rollen som advokat har Mejías haft några problem med polisen och känner inte till klienter som haft det. Däremot som konsul har han stött på problematiken och vid några tillfällen varit i kontakt med svenskar som anser sig ha blivit illa behandlade av polisen, framför allt psykiskt. Han tror dock inte det handlar så mycket om kultur som om dålig eller brist på uppfostran hos enskilda personer.
– Jag ingår i en grupp på 34 konsuler i Málaga; européer, sydamerikaner, asiater, afrikaner, och det uppstår aldrig några kulturkrockar mellan oss. Vi utgår alla från basen att vi talar samma språk, att vi måste respektera varandra och att vi är väluppfostrade personer.

Mer lika än olika
Mejías uppfattning är att vi människor är mer lika än olika varandra, oavsett nationalitet. Däremot reagerar vi olika i ett ögonblick av hetta.
– Om en britt, en svensk, en fransman och en spanjor råkar ut för en trafikolycka är det helt säkert spanjoren och fransmannen som sätter igång att föra oväsen.

En spanjor reagerar snabbt och högljutt medan svensken tar längre tid på sig och när han väl blir förbannad är det allvar. Lagom till spanjorens reaktion har lagt sig och saken är utagerad för hans del. Samma skillnad syns även mellan spanjorer från södra och norra delen av landet. En annan viktig skillnad är att en svensk blir sårad och upprörd om han anser sig bli moraliskt eller etiskt felbehandlad. Han söker rättvisa, medan en spanjor inte på samma sätt bryr sig om att strida för sina rättigheter utan föredrar att undvika konflikt.

Missförstånd
María Luisa Ruíz García har arbetat med Erasmus på sjuksköterskeskolan i Málaga sedan 1995. Hon tar emot svenska studenter som kommer till Málaga och skickar spanjorer till Sverige och vittnar om att det uppstår kulturkrockar när svenskar kommer hit.
– Den höga ljudvolymen stör dem mycket, inte bara på gatan utan även på sjukhuset.

Enligt María Luisa går svenskarna försiktigare fram och introducerar saker och ting långsamt medan spanjorerna är mer rakt på och inte respekterar det personliga fysiska utrymmet som för en svensk är väldigt viktigt. Detta leder till missuppfattningar.
– Jag tror att du avvisar mig medan det enda du gör är att be om ditt utrymme. Oftast går det att lösa, men om det redan finns en konflikt i grunden, exempelvis en trafikincident, kan det sluta illa.

Oroväckande
María Luisa oroar sig själv för att hon allt oftare läser i tidningarna om konflikter mellan spanjorer och utlänningar. Inte bara med de ekonomiska invandrarna utan även med EU-medborgare som flyttat hit för nöjes skull.

Enligt María Luisa är grundproblemet att det saknas integration och hon tror att det bland spanjorerna existerar visst missnöje för att folk från andra europeiska länder kommer hit och kräver sina rättigheter, till exempel att ta del av den spanska vården, men utan att visa respekt tillbaka. På en direkt fråga om vi svenskar kanske har en tendens att tala om för andra hur man ska bete sig, nickar hon leende.
– I Spanien har vi levt under kulturellt förtryck. När det släppte kom en explosion och en känsla av att ha fler rättigheter än skyldigheter vilket kan leda till negativt uppförande.
– Men när du försöker tvinga på någon ditt synsätt utan ömsesidigt utbyte, skapar det motreaktioner.

Olika koder
María Luisa berättar att hon hade en hund och en dag kom dottern hem med en katt.
– Jag undrade förtvivlat hur det skulle gå, men veterinären sade till mig att ta det lugnt. De är visserligen två djur med motsägelsefulla koder; när katten viftar på svansen är den sur, när hunden gör det är den nöjd. Men de lär sig att förstå varandra och antingen låter de bli att kommunicera och respekterar den andres utrymme, eller så blir de bästa vänner.

Mycket riktigt, så blev det, men María Luisa var tvungen att ge djuren tid att identifiera varandras koder.
– Jag tror att det är vad som behövs när vi blandar olika kulturer, att vi lär känna varandras koder.

Mer högljudda
När María Luisa skickar elever till Sverige går hon igenom vissa sociala typiskt svenska mönster för att de ska vara förbereda. Framför allt handlar det om att respektera den privata sfären. På samma sätt tycker hon att svenskar som kommer hit behöver lära sig de spanska koderna. Inte för att ändra sig men för att känna till dem. Vilka är de viktigaste koderna?
– Att vi är mer högljudda, även om det stör dig kan du inte förändra mig första dagen. Om vi blir vänner är det en annan sak, då kan vi prata om det och anpassa oss till varandra.

På Costa del Sol samsas hundratals nationaliteter på en liten yta, borde polisen också lära sig dessa koder?
– Polisen uppför sig dessvärre inte som den borde, den psykologiska utbildningen brister men det drabbar alla, inte specifikt utlänningarna.

Politiskt känsligt
Alberto Vallejo Peña, Málaga Universitet, har doktorerat i interkulturalitet på ett multinationellt företag, närmare bestämt det danska bolaget Maersk och har sedan dess arbetat med frågan om kulturkrockar på företag. Han menar att det i viss mån är applicerbart även på invånarna i en urbanisation på Costa del Sol, där vi bland grannarna kan finna folk från södra Spanien, Marocko, Mellaneuropa och Norden och att det lätt uppstår konflikter om vi inte förebygger dem.
– Nu för tiden jobbar man med interkulturalitet i skolorna, men bland oss vuxna är det mer komplicerat. Invandringen är fortfarande ganska ny i Spanien och ämnet kulturkrockar är politiskt känsligt, ingen vill ta i det.

Svenskar ingriper
När det gäller samlevnaden i ett bostadsområde beskriver Alberto en väsentlig skillnad mellan spanjorer och nordbor som ger upphov till konflikter.
– Den spanska mentaliteten är att om någon bryter mot normerna, blunda och skvallra inte. Då är du en god granne.

Nordborna däremot är mer interventionistiska, de ingriper, påpekar fel och brister och påminner om vad lagen säger.
– Vi har väldigt olika uppfattning om hur man ska tolka normer, vilket kan leda till problem. Medan vi spanjorer skryter med att vi brutit mot lagen, så länge ingen kommer på oss, litar man i Norden inte bara på att rättssystemet fungerar utan kontrollen finns över allt.

Då kan man fråga sig vem det är som har rätt, Alberto uttrycker sig själv ganska kritiskt om sina landsmän, även om han för att balansera medger att nordborna möjligen kan vara lite arroganta. Men är det inte först och främst vi som måste anpassa oss till den spanska kulturen?
– Normen är förstås att minoriteten anpassar sig till majoriteten, att som utlänning anpassa sig till den spanska kulturen. Men det betyder inte att man ska acceptera systemfel.