Många svenskar jag talar med tycks lyckligt ovetande om att det i Spanien är mycket ovanligt med hyreshus. Det vill säga flerfamiljshus med hyreslägenheter. Vad som finns är privatpersoner som för en kortare eller längre tid bestämmer sig för att hyra ut sin lägenhet. Hyran bestäms av konjunkturen, utbudet och efterfrågan.

Om vi håller oss till Málagaprovinsen så har utbudet under mina år här, förändrats i takt med den ekonomiska situationen. Det finns exempelvis fler hyreslägenheter att välja på under perioder när det är svårare att sälja sin bostad. Senast var under krisen 2008 och åren därefter, då det var relativt fördelaktigt att långtidshyra bostäder. Det fanns till och med en del nyproduktion som inte hade blivit såld, till uthyrning.

Men sedan ekonomin vände uppåt och investeringslustan att köpa sig en lägenhet att hyra ut per natt eller vecka till semesterfirare skjutit i höjden, har utbudet på långtidshyror sinat. Samtidigt som efterfrågan bara växer. Dels för att villkoren för att låna och köpa en bostad har blivit tuffare, dels för att den spanska mentaliteten förändrats och fler ser fördelar med att hyra. För många finns heller inget alternativ.

Men marknaden är oberäknelig. Det är inte en boendeform som på sikt känns varken trygg eller ekonomiskt hållbar. Hyrorna går upp eller ned beroende på ett flertal parametrar och för en och samma lägenhet kan skillnaden ligga på flera hundra euro i månaden när den ekonomiska makrosituationen svänger. Eller beroende på vilken månad på året du skriver under kontraktet.

Dessutom lockas alltså många fastighetsägare av att hyra ut korttid istället, då det ger ungefär samma inkomst per vecka som per månad och dessutom inte innebär samma risk för att hyresgästen plötsligt skulle få för sig att stanna utan att betala. En annan aspekt är att långtidskontrakt oftast skrivs på max ett år i taget. Så även om hyresvärden inte har för avsikt att kasta ut dig, är känslan av flyktighet stark.

För mig var det så. Även om den spanska varianten kanske tilltalade min ungdomliga rastlöshet, så kunde jag aldrig helt slappna av. Jag upplevde inte att jag själv satt på kontrollen över när jag skulle flytta. En stor del av möblerna hade dessutom någon annan valt. Och de gick inte alls ihop med de egna pinaler jag tagit med mig från Sverige eller samlat på mig under åren här. Det var alltid något som skavde.

Regeringen har föreslagit att hyrorna ska regleras i de områden som har störst hyrestryck, att den kommunala fastighetsskatten ska höjas för tomma bostäder samt att ungdomar upp till 35 år ska få ett bostadsbidrag på 250 euro om de tjänar mindre än 23.725 euro om året. Personligen tror jag inte så mycket på dessa åtgärder.

Vad som däremot behövs är en rejäl satsning på en allmännytta som gör att alla oavsett ekonomiska förutsättningar, kan få tillgång till bostad med rimlig hyra och trygghet i form av långsiktighet. Jag vill nog även hävda att en lagstiftning som i högre grad skyddar privata hyresvärdar mot avtalsbrott, skulle gynna långtidsuthyrningen genom att oändligt många fler då skulle välja att hyra ut långtid istället för korttid och därmed mångdubbla utbudet.

Hyresnivån är viktig för tillgängligheten, men jag tror att utbudet är mycket mer avgörande. Med ett större utbud skulle dessutom hyrorna automatiskt bli mer rimliga. Jag tycker att kommun, region och centralregering borde ta ett betydligt större ansvar för detta. Dels genom att bygga upp en omfattande allmännytta. Dels genom incitament för att små och stora bostadsbolag ska satsa på hyresrätter. Så att unga människor kan frigöra sig. Så att familjer som separerar kan få en rimlig levnadssituation. Men det kommer att ta tid.

Under tiden tror jag det viktigaste är att det blir mer attraktivt för privatpersoner och småföretag att hyra ut sina tomma bostäder på långtid istället för via Airbnb. Det måste bli tryggare och enklare utan att det sker på bekostnad av hyresgästerna, det vill säga med enorma depositioner och flera månader i förskottsbetalning. Spanien behöver en Kronofogdemyndighet. Och det gäller inte enbart på bostadsområdet. Så väldigt mycket i Spanien, hade blivit så enormt mycket bättre om det hade funnits en kronofogde.