Älskar mest med Spanien?
Det finns så många klichéer att svara här, som klimatet och människorna och det är visserligen sant, även om jag föredrar klimatet på vintern framför sommaren och tycker att människorna både är underbara och ganska svåra att komma in på livet. Men jag tror det jag älskar mest är just komplexiteten, att det finns så många olika bottnar med både interna konflikter, ett brokigt förflutet och samtidigt en väldig öppenhet och värme.

Det är en utmaning att att bo här och jag gillar utmaningar. Jag blir överraskad dagligen fortfarande efter så många år i landet. När man kommer som ny och utomstående går det lite i perioder om man fokuserar på det positiva eller det negativa, men något jag älskar är att spanjorerna är så självkritiska. Vilken eventuell negativ åsikt du än kan tänkas ha om dem och deras land så kommer de att vara de första att hålla med och förstärka. Det är väldigt avväpnande och tilltalar väl mig som vuxit upp i ett Sverige där Jantelagen stod över alla andra lagar.

Tycker minst om med Spanien?
Jag har förståelse för att korruption och svarta pengar har varit mer allmänt vedertaget här och att folk i gemen har en en betydligt större acceptansgrad än vad medelsvensken har, utan att för den sakens skull vara skurkar. Men jag tycker ändå att det är ett ganska osympatiskt drag som får otrevliga konsekvenser och kan tycka att det känns både förlegat och ointelligent.

Största utmaningen med att bo här?
För mig personligen har det skiftat med min ålder och min egen livssituation. Det har varit alltifrån att träffa en man under mina år som ung singel till att träffa en man som medelålders nucka. Skämt åsido det finns ett spel som jag inte har spelreglerna till och som tycks förändras, men bortsett från det är det nog att samhället inte är anpassat för att man ska kunna klara sig ensam rent ekonomiskt. Och byråkratin såklart, men den har blivit mindre betungande med åren.

Vad är det mest förvånande med spanjorerna?
De är väldigt öppna och glada och älskar att prata om allt och ingenting, framför allt det senare men jag upplever att de har ett kollektivt dåligt självförtroende för en himla massa saker. Samtidigt som de har en stark integritet och älskar sitt land med alla dess fel och brister. Det skulle de dock aldrig säga rakt ut, det får man läsa mellan raderna.

Favoritplatsen i Spanien?
Tarifa eller kanske jag ska säga Cádiz stränder, Costa de la Luz. De tröttnar man aldrig, aldrig på. De läker alla sår och blåser bort all ångest.

Spanska regioner som har besökts?
Kanarieöarna, Balearerna, Andalusien, Asturien, Galicien, Baskien, Katalonien, Aragonien, Castilla y León, Castilla-La Mancha, Madrid, Valencia, Murcia. Saknar alltså fortfarande fyra regioner.

Vad är kvar att se och göra?
Väldigt mycket och det är en annan sak jag älskar med Spanien, att det är som en enda stor skattkista med vackra, intressanta, spännande platser som man vill tillbaka till samtidigt som man vill se alla platser man inte varit på. Jag skulle vilja åka till Lanzarote, åka skidor i Pyrenéerna och bila längs med den nordvästra Atlantkusten. Jag har sett vissa bitar men vill dit igen och under längre tid. Samt gå Camino de Santiago.

Svårast med språket?
Subjuntivo utan tvekan, det vill säga konjunktiv. Hade väldigt svårt att förstå nyanserna de första åren då det inte går att översätta till svenska och än idag blir det fel ibland. Som nummer två kommer prepositionerna. På tredje plats läspljudet (c och z), antagligen därför att jag fick gå hos en talpedagog som liten för att lära mig just sluta läspa.

Vad i det spanska har varit lättast att anamma?
Något som jag vet många svenskar har svårt för men som alltid passat mig fint är tiderna. Vakna senare, en andra frukost frampå förmiddagen, sen lunch och sen middag. Det var en dygnsrytm jag hade långt innan jag flyttade hit och som jag känner mig hundra procent hemma med.

Största kulturkrocken?
Kallpratet och hierkarkin på arbetsplatser. Mina första år här tänkte jag väldigt mycket på just det där kallpratet, det dränerade mig. Jag ville alltid nå djupare men lyckades inte ens ta mig in i konversationerna på det mest ytliga planet. Jag hann aldrig. Det var som en tennismatch med flera spelare och jag låg alltid flera steg efter. Alla pratade men ingen sade något. Numera funderar jag inte så mycket. Jag zoomar ut helt alternativt ger mig in i leken en stund. Jag är snabbare och väldigt mycket mer obrydd.

Hierarkin har kanske inte drabbat mig så mycket direkt men tycker att det får så många tråkiga konsekvenser som drabbar oss alla som en stor kompakt vägg. I hierarkiska miljöer är det endast en person som sitter på lösningen och det är aldrig den som faktiskt gör jobbet på golvet. Det som skulle kunna vara enkelt och självklart blir som att försöka backa en långtradare.

På vilka sätt är jag spansk idag?
De spanska tiderna sitter som berget och jag tycker det är mycket märkligt när någon i min svenska familj säger att hen ska höra av sig på kvällen och ringer 17.30 eller säger godnatt kl 20. Jag tycker verkligen de beter sig som UFO-n.

På vilka sätt är jag fortfarande svensk?
Jag har ett effektivitetstänk i mig som nog inte alltid uppfattas som så trevligt bland spanjorer. Ett avsked eller uppbrott här kan exempelvis ta flera timmar och det klarar jag inte av. När jag ställt in mig på att lämna gör jag det på några minuter vilket nog ses som stressat och uppjagat. Alternativt stannar jag men blir tjurig och det är ju inte heller så nice.

Saknar mest från Sverige?
De svenska årstiderna, framför allt den svalare hösten. Svenskars tro på den enskilde individens möjlighet att påverka, att det spelar roll hur var och en agerar för det allmännas bästa. Avsaknaden av cynism och tron på att vi vanliga människor kan bidra till att förändra världen.

Skulle sakna mest från Spanien?
Spanjorerna har en förmåga att inte ta saker och ting personligt vilket gör alla slags relationer lite lättsammare här. Jag tror inte det finns några långsinta spanjorer! Sedan absolut de spanska råvarorna, de saknar jag bara jag åker till Sverige på semester. Ljuset såklart och ja, även vädret. Även om jag just i skrivande stund inte önskar något hellre än 10 grader och regn.