Plötsligt bryts stillheten i vårt område av ett infernaliskt oväsen. En annan granne klipper sin gräsmatta. Skall detta vara nödvändigt? Varför har vi gräsmattor? Jo, dessa enfaldiga monokulturer blev på modet i Europa redan på medeltiden, men då bara hos de högre stånden. Det började väl vid slott och herresäten. Det hade funnits liknade gräsytor tidigare men då bara i ängs- och hagmark där fåren betade.

Den lilla människan har alltid velat associera sig med och försökt efterlikna överklassen så snart skulle varenda torpare ha gräsmatta framför sin ynkliga stuga. Det kunde han åstadkomma med hjälp av en lie. Gräsklipparen var ännu ej uppfunnen. Den fick vi från den engelska textilindustrin där det fanns en enkel maskin med roterande knivar. Någon provade att använda den på gräs och så var gräsklipparen uppfunnen. Den drevs med muskelkraft och långt senare fick vi den bensindrivna motorgräsklipparen som på senaste tid blivit självgående. Ett litet monster utan hjärna som dödar allt i sin väg, såväl insekter som smärre däggdjur. Robotgräsklipparen är en hemsk miljöbov.

Varför skall vi ha gräsmattor? Ja, inte vet jag. Min fru tycker det är vackert. ”Den är grön och då sprider den ett visst lugn” påstår hon i en irriterad ton som visar att hon inte tittat på gräsmattan på ett tag.

Gräsmattan är tråkig och den skall klippas en till två gånger i veckan. Eftersom den alltid är kortklippt torkar den ur på nolltid, varför den måste vattnas ett par gånger per vecka. Gräsmattor och pooler får kosta hur mycket vatten som helst även när vi hotas av vattenransonering. Vi får allt färre pollinerande insekter vilket hotar vår livsmedelsproduktion och här är gräsmattan lika förödande som asfalterade ytor, som även de ökar i antal i en rasande fart. Dessutom används mycket gifter för att motverka mossa och annat som hotar monokulturen.

En mycket viktig naturtyp som under senaste seklet minskat med 95 procent i Europa är ängs- och hagmark. Detta trots att de är de vackraste platser som finns. Här finns en mångfald av arter inom såväl växt- som djurliv.

Här har jag ett förslag där alla naturvårdare håller med mig. Slopa gräsmattan och anlägg en vacker och artrik äng. Fräs upp gräsmattan på hösten. Sluta att gödsla marken. Samla fröer från växter i naturen och strö ut dem på ängen. Den behöver naturligtvis vattnas någon gång ibland men alls inte så mycket som en gräsmatta.

På ett par år har du en vacker äng med massor av blommor och örter. Då kommer även en mångfald av insekter som bin, skalbaggar, fjärilar och andra pollinerare. Ingenting går upp emot en vacker sommaräng och sola kan du göra på terrassen. Lägg ut ett par grova grenar på ängen och borra små hål där insekter kan boa och ta gärna en knippe med tunna bamburör där bin kan bo.

Sätt gärna upp ett par fågelholkar och gräv ner någon behållare i vilken du lägger stenar innan du fyller den med vatten. På denna lilla äng kan du om ett par år studera växt- och djurliv och det är alls inte otroligt att du får en familj av igelkottar.

Det finns massor av litteratur om hur man hävdar en äng och du kan även googla på ämnet. I vårt område fanns för ett par år sedan en obebodd fastighet som ingen skötte så där frodades växt- och djurliv. Det var där jag tog ovanstående bild. Ängarna står för liv och glädje. Den artfattiga gräsmattan representerar döden så det enda ställe där den passar in riktigt bra är runt gravarna på kyrkogården.