Varför den spanska satsningen på hyresmarknaden misslyckats
21 okt 2026 | 04:00PREMIUM Under mer än ett decennium drev regeringarna i Spanien linjen att hyresrätten skulle stärkas som ett flexibelt alternativ till att äga sin bostad. Nu präglas marknaden av bostadsbrist, kraftigt stigande hyror och ett växande gap mellan inkomster och boendekostnader.
År 2009 godkände regeringen under José Luis Rodríguez Zapatero en lagstiftning med det uttalade målet att stimulera hyresmarknaden. Vid den tidpunkten bodde knappt 11 procent av hushållen i hyresrätt, jämfört med ett europeiskt genomsnitt på omkring 40 procent.
Makthavarna lyfte fram hyrandets fördelar i form av minskad skuldsättning och ökad rörlighet på arbetsmarknaden. Enligt siffror från det nationella statistikinstitutet INE bodde 20,2 procent av hushållen i hyresrätt 2025, samtidigt som andelen hushåll i ägt boende hade minskat till 73,3 procent.
Utvecklingen har dock inte gett det önskade resultatet. Efter finanskrisen 2008 stramade bankerna åt kreditgivningen kraftigt, vilket gjorde det svårare för hushåll med mindre besparingar och lägre inkomster att köpa bostad.
Efterfrågan flyttades snabbt över till hyresmarknaden. Det skedde i ett läge där Spanien, till skillnad från många andra europeiska länder, nästan helt saknade en buffert av offentliga eller sociala hyresbostäder.
Från 2015 började genomsnittshyrorna stiga markant, framför allt i storstadsregionerna, i takt med att ekonomin återhämtade sig och befolkningstillväxten tog fart. Nyproduktionen lyckades inte hålla jämna steg med efterfrågan.
År 2019 beviljades bygglov för 106.266 nya bostäder, jämfört med drygt 865.000 under toppåret 2006. Samtidigt ökade invandringen kraftigt och migrationsnettot steg till över 454.000 personer 2019 och omkring 727.000 personer 2022.
Situationen förvärrades ytterligare efter pandemin. Mellan 2021 och 2024 ökade de löner som erbjöds på arbetsmarknaden med 7,4 procent, medan hyrespriserna under samma period steg med 29,4 procent.
Redan 2020 visade uppgifter från Eurostat att 35,9 procent av dem som hyrde till marknadspris lade mer än 40 procent av sin disponibla inkomst på boendet. Motsvarande genomsnitt inom EU var 25,8 procent.
Det stora underskottet på bostäder i förhållande till antalet nya hushåll har gjort det mycket svårt att hitta en egen bostad i storstäderna. En aktuell kartläggning från konsumentorganisationen OCU visade att det i Madrid endast fanns 13 tillgängliga lägenheter med en månadshyra under 700 euro, medan motsvarande antal i hela Barcelona var nio.
Även med en budget på 1.000 euro i månaden fanns endast 543 objekt i Madrid och 150 i Barcelona. I Barcelona utgjordes dessutom 84 procent av utbudet av korttidsuthyrning.
De höga trösklarna har lett till att rumsuthyrning blivit den enda utvägen för en växande del av befolkningen. Enligt ungdomsrådet Consejo de la Juventud de España har uthyrningen av enskilda rum ökat med 85,4 procent sedan 2022.
Under andra kvartalet 2026 låg genomsnittspriset för ett rum på 425 euro i månaden i landet som helhet. I Madrid var genomsnittet 550 euro och i Barcelona 600 euro.
I den politiska debatten råder delade meningar om hur krisen ska hanteras. Ledaren för Partido Popular, Alberto Núñez Feijóo, har nyligen föreslagit skattelättnader för att underlätta för unga att köpa en bostad.
Ekonomer varnar samtidigt för åtgärder som stimulerar efterfrågan på en bostadsmarknad där utbudet är begränsat, eftersom de bedömer att det kan pressa upp priserna ytterligare. De framhåller i stället ett ökat utbud av hyresbostäder, framför allt ekonomiskt överkomliga och sociala bostäder, som centralt för att minska obalansen.
Källa: El País
Kommentarer