Endast var fjärde svensk av de 3 974 som är mantalsskrivna i Málagaprovinsen har också skrivit in sig i röstlängden. Andelen är identisk jämfört med utlänningskolonien generellt, där 17 956 personer av de 78 740 mantalsskrivna angivit att de vill rösta. Utlänningarna utgör knappt 1,8 procent av den sammanlagda röstlängden i Málagaprovinsen. Detta trots att andelen bofasta utlänningar anses vara betydligt större.

Daniel Sundén är ansvarig för Partido Populars utlänningsfrågor i Marbella och har tidigare intervjuats i Sydkusten. Han menar att det främst är bristande kunskaper och omständlig byråkrati som gör att få utlänningar röstar i lokalvalen.

- Systemet är i många bemärkelser sjukt. Många utlänningar är vana vid att de automatiskt står i röstlängden, vilket inte är fallet i Spanien. Står man inte med i kommunens rötslängd måste man reklamera och det kan endast ske under åtta dagar, en period som löpte ut 14 april!

Både Daniel och hans fru Birgitta upptäckte att de inte stod med på listan, trots att bägge fått röstkort hemskickat.

- Jag var tvungen att resa till Málaga för att reklamera i elfte timmen, då Marbella kommun hade stängt sista reklamationsdagen.

För sent att reklamera

Den som inte står med i röstlängden har inte längre möjlighet att rösta i valet 25 maj. Marbella kommun bekräftar att den lagstadgade tiden för offentliggörande av röstlängden och möjligheter till reklamation varade 7 till 14 april.

Det kommunala röstlängdskontoret förnekar dock att den som mottagit röstkort inte skulle stå med i röstlängden. Korten baserar sig på samma register som röstlängden. Daniel Sundén vidhåller att så varit fallet för honom och Birgitta och att de troligtvis inte är de enda.

- Det finns stor risk för att folk dyker upp på valdagen med sitt röstkort och inte tillåts rösta för att de inte står med på listan, kommenterar Daniel.

För både skandinaver och andra EU-medborgare är själva valdatumet också väldigt olyckligt. Den 25 maj har många redan rest hem till sina respektive hemländer för att tillbringa sommaren.

Ett alternativ är naturligtvis att poströsta, men även detta är betydligt krångligare i Spanien än i exempelvis Sverige.

- Av någon underlig anledning räcker inte det ordinarie röstkortet för att poströsta i Spanien utan man måste föranmäla att man vill rösta via posten, förklarar Daniel. (Se faktaruta.)

Advokaten och ordföranden i utlänningarna gemensamma förbund i provinsen Faecosol, Ricardo Bocanegra är besviken över det låga utländska valdeltagandet och skyller det främst på ointresse.

- Naturligtvis finns det många förklaringar till varför så få står i röstlängden. I slutänden är det dock så att den som verkligen är intresserad av att rösta tar reda på vad som gäller.

Sen rösträtt

Bocanegra har verkat för utlänningarnas rösträtt sedan början på 90-talet. Han riktade stor kritik mot den tidigare socialistiska centralregeringen, som enligt honom fördröjde rösträttsprocessen. Det var först 1997, efter att Partido Popular kommit till makten, som EU-medborgare på allvar hade möjlighet att deltaga i lokalvalen.

Vid det förra valet 1999 var utlänningarna på modet och lokalpartierna arbetade hårt på att värva deras röster. Många hade även utländska kandidater på sina vallistor. Trots att antalet röstberättigade utlänningar närmast fördubblats de senaste fyra åren verkar dock intresset för den utländska väljarkåren ha svalnat något.

Tappat intresse

- Andelen utländska röster har inte vuxit i den takt som de flesta hade förväntat. De flesta partier har riktat sig till den utländska kolonien med information på olika språk, men kanske inte i tillräckligt stor utsträckning och kanske delvis beroende på att utlänningsrösterna inte har någon direkt avgörande roll, analyserar Bocanegra.

Jämfört med tidigare lokalval är det relativt enkelt att för EU-medborgare att rösta. Det enda som krävs är mantalsskrivning och att samtidigt ange att man vill bli inskriven i röstlängden. Det krävs inte ens att man är resident för att kunna mantalsskriva sig.

Ricardo Bocanegra säger sig inte veta anledningen till utlänningarnas uppenbara ointresse för lokalpolitiken. Han hoppas att intresset med tiden ska växa, nu när EU-medborgarna äntligen fått rösträtt i Spanien.

Ingen automatisk inskrivning

Trots att Partido Popular under vintern fört en kampanj för att uppmana EU-medborgare att mantalsskriva sig och gå med i röstlängden är endast omkring 2 400 utlänningar berättigade att rösta i Marbella. Daniel Sundén menar att många utgår ifrån att de automatiskt blir mantalsskrivna i sin spanska hemkommun och medtagna i röstlängden i samband med att de får residencia. Så är dock inte fallet.

- Det borde finnas utlänningskontor runt om i kommunen där bofasta utlänningar lätt kan mantalsskriva sig, säger Daniel och nämner lördagsmarknaden i Puerto Banús som ett exempel där det snabbt skulle kunna dras in en mängd inskrivningar.

- Jag tror att man kan femdubbla antalet mantalsskrivna utlänningar i Marbella till nästa val genom en målmedveten kampanj. Det är ett av Partido Populars projekt om vi vinner valet.

Konservativa sympatier

Att just Partido Popular ordnat kampanjer för mantalsskrivning av utlänningar i en rad kommuner är ingen tillfällighet.

- Vi utgår från att en majoritet av de EU-medborgare som slagit sig ned på Costa del Sol har konservativa sympatier.

Mantalsskrivningen är dock viktig inte enbart för att öka på röstlängden. Kom-munernas statliga bidrag är anpassade efter antalet mantalsskrivna innevånare och där menar Daniel att det är de bofasta utlänningarnas plikt att skriva in sig för att hjälpa sin hemkommun att få större ekonomiska medel.

- Vi kan aldrig nog påpeka att mantalsskrivningen inte medför några som helst skattemässiga konsekvenser. Det kommunala registret är skyddat av spansk lag och får inte användas av skattemyndigheterna, betonar Daniel.

Text & Bild: Mats Björkman/Sydkusten

© Sydkusten Media S.A.