En av bloggarens nya favoritserier utspelar sig på ön El Hierro, en dramatisk miljö passande för en thriller. På bilden syns byn La Restinga. Foto: Carin Osvaldsson

Spanska serietips

12 jul 2025 | 06:59

PLUS CARIN OSVALDSSON Jag har under många år varit väldigt dålig på att se både spanska filmer och serier. Jag kan inte riktigt svara på varför, men antagligen har det berott på lättja. I våras bytte jag dock ut Netflix mot Movistar Plus+ och sedan dess har mitt TV-tittande blivit lite mer spanskt. Idag delar jag med mig av några tips som passar sig för långa sommarkvällar i soffan!

Mina första år i Spanien slukade jag allt som var spanskt med glädje. Jag såg till och med om mina favoritserier dubbade till spanska! Jag var kär - i Spanien och i spanska språket - och kunde inte få nog. Men när den akuta förälskelsen lagt sig var det som att jag tröttnat lite och gick i motsatt riktning. Det var vid det laget inte språket som var problemet, utan snarare att jag var invallad i en trygg amerikansk fålla med förutsägbart innehåll som inte ställde mina TV-kvällar på ända.

Som ett led i att bojkotta varor och tjänster från USA sedan Trump tog makten, tvingades jag dock i våras ut i det okända. Det har varit nyttigt. Det sista jag såg på Netflix var ironiskt nog just en spansk serie, nämligen andra säsongen av La chica de nieve, El juego del alma. Jag tyckte att första säsongen var bättre, gillade överraskningseffekten i den oväntade upplösningen. Denna helomvändning saknades i andra säsongen. Det var mer en ”vanlig” thriller, dessutom ganska blodig och stundom orealistisk. Men den är ändå sevärd, karaktärerna fastnar och man älskar såklart att den utspelar sig i Málaga.

Därför var det inte helt otippat att jag fortsatte i samma spår och därefter såg Malaka på RTVE Play. Den är från 2019 och hade den visats på Netflix så hade den säkert varit lika känd som La chica de nieve. Den är rå, korrupt och de flesta karaktärerna är varken bara goda eller bara onda. Det spelar ingen roll om de är poliser eller knarklangare, de rör sig alla i gränslandet vilket gör det hela mer intressant. Rollfigurerna har alla sina trauman, med en hög grad av cynism och det förekommer mycket våld och droger. Ibland blir det lite för mycket av det onda. Men det är en riktigt bra serie.

Just det att det saknas en tydlig skiljelinje mellan de onda och de goda går igen i nästa serie som jag satte tänderna i - Hierro som finns på Movistar Plus+ i två säsonger. Den första från 2019 och den andra från 2021. Serien är en thriller som utspelar sig på El Hierro, som jag för övrigt besökte i januari 2013. Den är riktigt bra, så bra att jag är sugen på att se om den redan och andra säsongen är till och med bättre än den första.

Jag älskar deckare men vill helst ha lika mycket relationsdrama som spänning och framför allt vill jag lära känna karaktärerna. Endimensionella rollfigurer utan personligheter och känslor, som enbart visar upp våld och action intresserar mig föga. Hierro bjuder på många lager, inspelningsplatsen är dessutom unik och öbornas speciella kynne förmedlas mästerligt.

Den senaste i raden av spanska kriminalare jag betat av är Marbella, även den på Movistar Plus+. Jag är inte lyrisk, känner inte särskilt mycket för rollkaraktärerna och miljön. Visst förekommer en del lyx och svepande bilder från Puerto Banús, La Concha och Málaga, men de flesta scener kunde ha spelats in var som helst. Den här serien tar inte riktigt tag i mig, ändå har den något som gör att jag fortsätter titta. Den är ganska snygg på något vis. Lite annorlunda i hur den närmar sig Marbellas undre värld, nästan som det vore en dokumentär.

Så är den också baserad på ett tidningsreportage, ”Marbella, sede global del crimen organizado” av journalisterna Arturo Lezcano y Nacho Carretero, publicerat i El País 2021. Serien hade premiär 2024, består än så länge bara av en säsong med sex avsnitt och handlar om advokaten César som trots att han frotterar sig med de farligaste maffiabossarna, tror att det räcker att vara kompis med alla för att inte råka i trubbel. Kuriosa är att när de olika ländernas maffior hamnar i en återvändsgränd på grund av interna konflikter, tas Los Suecos in för att lösa problemet. När inget annat hjälper, ringer man den svenska maffian…

Det här senaste månaderna har öppnat mina ögon för spanska kriminalserier och det har gett mersmak. Något jag är väldigt glad för. Man behöver onekligen lite (nytt) blod ibland!

Om ni hellre vill skratta, så kan jag rekommendera Santiago Seguras alla familjefilmer, Padre no hay más que uno - den femte filmen går på bio just nu - Vacaciones de verano från 2023 och A todo tren 1 och 2. Lite i samma stil och riktigt rolig är ¿Quién es quién? som finns på Movistar Plus+. Sonen och jag har även sett den animerade filmen Buffalo kids från 2024, som trots att den handlar om två irländska barn på vift i USA, faktiskt är både regisserad och producerad av spanjorer.

En serie som visserligen inte är spansk men som jag såg i våras tack vare bytet till Movistar Plus+, är Familias como la nuestra (En familj som vår). Den får vara med här idag då det är något av det bästa och mest tänkvärda jag sett på länge. Den handlar om att Danmark i en inte alltför avlägsen framtid måste evakueras på grund av klimatförändringar och översvämningshot. Det är dock inte alls en katastrofserie som man skulle kunna tro och även om scenariot i sig är både skrämmande och realistiskt, så handlar serien för mig inte så mycket om just klimathotet.

Huvudtemat är något helt annat, nämligen det att förvandlas till en flykting. Hur snabbt saker och ting - vardagsliv och lyx - kan förändras och raseras i en handvändning. Hur man över en natt förlorar sitt värde i andras ögon när man inte längre har ett hemland. Det är plötsligt väldigt lätt för mig som vit västerlänning att identifiera mig och det ger mig gåshud. Alla borde se den här serien. Framför allt alla dem som inte kommer göra det.