Gravfynd avslöjar hur nazister fann fristad i Spanien

PLUS Upptäckten av en grav i Madrids Civila kyrkogård har omkullkastat en av de mest etablerade berättelserna om en av Tredje rikets ledarfigurer. Theodor Adrian Von Renteln, som länge har beskrivits i historieböckerna som avrättad av Sovjetunionen 1946, visar sig ha levt sina sista år i Spanien under det svenska namnet Karl Jacobson. Han dog i Madrid den 24 oktober 1960, under Francodiktaturen, och begravdes i en grav som hittills gått obemärkt förbi.

PLUS Upptäckten av en grav i Madrids Civila kyrkogård har omkullkastat en av de mest etablerade berättelserna om en av Tredje rikets ledarfigurer. Theodor Adrian Von Renteln, som länge har beskrivits i historieböckerna som avrättad av Sovjetunionen 1946, visar sig ha levt sina sista år i Spanien under det svenska namnet Karl Jacobson. Han dog i Madrid den 24 oktober 1960, under Francodiktaturen, och begravdes i en grav som hittills gått obemärkt förbi.

Von Renteln föddes 1897 i det som i dag är Belarus, men flyttade till Tyskland efter första världskriget. Han anslöt sig till nazistpartiet redan 1928 och gjorde snabbt karriär. Som doktor i ekonomi blev han en viktig aktör inom regimens ekonomiska politik och mellan 1933 och 1935 var han ordförande för den tyska handelskammaren, där han införde tidiga antisemitiska åtgärder som lade grunden till Nürnberglagarna.

Hans mest kriminala insats skedde efter invasionen av Sovjetunionen 1941, då han utsågs till kommissarie i det ockuperade Litauen. Under von Rentelns ledning skapades getton och temporära koncentrationsläger i ett åttiotal städer och byar. Inom loppet av några månader hade nästan hela den judiska befolkningen i landet, omkring 200.000 människor, utplånats. Därtill ansvarade hans administration för dödandet av minst 170.000 sovjetiska krigsfångar och tiotusentals civila. Historikern Christoph Dieckmann beskriver honom som en av huvudaktörerna i den nazistiska förintelsepolitiken i Baltikum.

Enligt den mest spridda versionen av hans öde tillfångatogs von Renteln av Röda armén i slutet av kriget och avrättades genom hängning 1946. Uppgiften återges i flera standardverk om nazistiska krigsförbrytare. Andra forskare har däremot länge misstänkt att han undkom. Bland annat har teorier om en flykt till Sydamerika cirkulerat, men få konkreta bevis har framkommit. Fyndet i Madrid är därför en sensation. Det bekräftar att nazistledaren varken avrättades eller gömdes i Latinamerika, utan i stället fann en fristad mitt i Franco-Spanien.

Det var Javier Jara, ordförande för Asociación Histórica de Cementerios, som gjorde upptäckten under en kartläggning av gravar på den Civila kyrkogården i Madrid. Bakom ett fallande barrtäcke från en stor tall fann han en gravsten med namnet Theodor Adrian Von Renteln, tillsammans med titeln ”Dr.”. När kyrkogårdens arkiv senare granskades framkom dock en motsägelse. Enligt registren var det inte von Renteln utan en viss Karl Jacobson som begravdes där i oktober 1960. Samma grav rymmer även Anna Erna Friede Auguste Von Renteln, nazistledarens hustru, som dog 1993.

Dödsattesten för Jacobson beskriver honom som en litauisk medborgare bosatt i Madrids exklusiva Barrio de Salamanca. Han avled av lungcancer på Clínica de la Concepción. Hans födelseår i handlingarna hade ändrats till 1889, åtta år tidigare än von Rentelns verkliga födelseår. Manipulationen kan ha varit avsedd att försvåra identifiering.

Hur von Renteln kom till Spanien och vilka kontakter som hjälpte honom att etablera en ny identitet är ännu oklart. Men hans närvaro i Madrid passar in i ett större historiskt mönster. Francoregimen gav skydd åt ett flertal framträdande nazister och kollaboratörer efter kriget. Bland de mest kända finns kroaterna Ante Pavelić och Maks Luburić, belgaren Léon Degrelle och de franska politikerna Pierre Laval och Abel Bonnard.

Franco själv visade under kriget en tydligt antisemitisk hållning. Han lät sammanställa ett särskilt judiskt register – det så kallade ”Archivo Judaico Policial” – med avsikten att överlämna det till Heinrich Himmler. Judar som flydde till Spanien sattes ofta under polisövervakning och i vissa fall utlämnades de till Nazityskland. Denna ideologiska närhet till Tredje riket skapade gynnsamma förhållanden för nazistiska krigsförbrytare att gömma sig i landet.

Att von Renteln levde sina sista år i Madrid är en upptäckt som tvingar historiker att omvärdera hans öde. Det väcker frågor om hur han levde i Spanien, vad han försörjde sig på, vilka kontakter han hade och vilka spanska myndigheter som kände till hans verkliga identitet. Klart är att han åtnjöt en skyddad tillvaro, långt från det rättsliga ansvar som många av hans samtida ställdes inför i Nürnberg.

Fyndet av nazistgraven illustrerar också hur Spanien fungerade som en sista tillflyktsort för krigsförbrytare som undkom rättvisan efter andra världskriget. Samtidigt blottlägger det Francoregimens aktiva roll i att dölja och integrera dessa personer i samhället.

Von Rentelns namn står nu åter i ljuset. Denna gång inte som en bortglömd fotnot om en avrättning i Sovjet, utan som symbol för en långvarig tystnad om hur krigsförbrytare kunde finna en fristad i efterkrigstidens Europa, skriver Público.