Vårsug efter ovädersvinter

PLUS CARIN OSVALDSSON Efter den regnigaste och blåsigaste vintern i mannaminne på Costa del Sol längtar jag efter sol, värme och vår mer än jag sannolikt gjort någonsin under alla mina år i Spanien. Idag berättar jag om vad jag drömmer om att göra nu när solen äntligen har återvänt.

PLUS CARIN OSVALDSSON Efter den regnigaste och blåsigaste vintern i mannaminne på Costa del Sol längtar jag efter sol, värme och vår mer än jag sannolikt gjort någonsin under alla mina år i Spanien. Idag berättar jag om vad jag drömmer om att göra nu när solen äntligen har återvänt.

Den meterologiska våren inleds 1 mars så det dröjer ju ytterligare en vecka. Men vem bryr sig? Är det bara fint väder så är det vår. Aldrig har jag väl varit så sugen på just fint väder som nu. Sedan jag flyttade till Spanien och regn blev en bristvara, så har definitionen av fint och fult väder varit en källa till diskussion och meningsutbyte. Inte självklart alls faktiskt. Under de senaste årens torka, 2021 till 2024, kände jag tvärtom att det var regnväder som utan tvekan var det fina vädret. Men man kan få för mycket av det goda såklart.

Efter en regnig vinter när vårt andalusiska landskap mer liknar det asturiska, är det lätt att få lyckokänslor. Allt är så grönt och alla blommor så gula, att när solen väl kommer fram så känner man hur naturen målas i färg efter många gråa veckor. Men det var inte bara det gråa, för det står jag faktiskt ut med. Tack vare ljuset är det aldrig så jobbigt att bära som i Sveriges glåmiga vinterdager. Min son älskar grått väder, det är för honom ”fint väder”. Det har han efter sin pappa. Jag är för svensk för att gå så långt.

Nej, det värsta är att livet inte riktigt går att leva som man vill och är van vid, och det finns ett antal rutiner som jag saknat mycket denna vinter. Vi är ju så bortskämda med att kunna torka tvätt utomhus och vädra kläder, filtar och dylikt året runt. När det fungerar ger det en oerhörd livskvalitet och jag njuter inte bara av det för att det är praktiskt utan även av själva proceduren. Att kunna öppna upp, vädra ut hemmet, lägga ut täcken och tjocktröjor i solen, tvätta sig igenom tvättkorgen och att allt hinner torka innan söndagen är slut, är en mycket trevlig och väldoftande rutin.

Under januari och februari i år har det mer känts som en kamp där jag tvingats prioritera det viktigaste för att få det nödvändigaste torrt i tid, i värsta fall inomhus med hjälp av varmluftsfläktar. De dagar det har varit uppehåll har det antingen varit för kallt för att det ska torka eller så blåsigt att allt bara blir till kaos. Jag har längtat mycket efter sol och en lätt behaglig bris som får allt att dofta gott.

Jag längtar också efter att städa upp på terrassen, sopa bort allt skräp, gå igenom halvdöda och alltför vildvuxna plantor. Klippa ned, klippa bort, fylla på med nytt. Ny jord, nya växter, ny näring. Ta hand om och injicera nytt liv. Återskapa en plats att bo på under månaderna fram till hettan gör det olidligt där. Här är gränserna mellan årstiderna normalt så flytande att jag inte brukar hinna längta. Vintern när den är torr och solig är ju mer som en lång vår. Men efter ett oräkneligt antal oväder drömmer jag om ljummen luft. Det kanske låter som jag gnäller, men tvärtom älskar jag just dessa kontraster och känner mig vädermässigt lyckligare än på mycket länge.

Nåväl, andra saker jag längtar efter är den där känslan som vi nästan alltid har här på Costa del Sol, nämligen den att man kan göra vad man vill när som helst utan att fundera på vädret. Att bara ge sig iväg ut på utflykter oavsett destination, utan att konsultera väderappen först. Jag vill åka till Tolox och leta efter vattenfall utan att riskera livet. Jag vill bege mig upp i bergen, till små byar och vandringsleder utan att behöva frysa, regna bort, riskera att fastna i jordskred eller översvämmade vattendrag. Alla dessa vädervarningar gör en visserligen lite skeptisk och härdad, men att åka ut för nöjes skull när myndigheterna avråder, det känns onödigt.

Jag har flera museer jag vill besöka men jag skulle vilja kombinera dem med promenader i närområdet och därför har jag inväntat vårvädret. För många, många år sedan besökte jag Museo Ralli i Marbella och skrev en artikel för Sydkusten där jag på den tiden jobbade heltid som reporter https://www.sydkusten.es Min plan är en lördag med museibesök, promenad längs med The Golden Mile och lunch på något modest ställe, eventuellt M. Wok på La Cañada som har asiatisk buffé och som jag tror skulle passa sonen.

Den innevarande helgen har jag en plan på att kombinera ett besök på kulturcentret La Térmica i Málaga https://latermicamalaga.com med en långpromenad genom Parque del Guadalhorce ned till stranden och sedan fortsätta bort mot Torremolinos. Jag älskar stränder som är vilda, utan restauranger och service, och liksom tycks vara orörda av människan. De är en bristvara på Costa del Sol, men de existerar faktiskt och denna sträcka längtar jag efter att utforska mer.

Förr om åren när jag bodde i Málaga, besökte jag det kontemporära museet CAC ofta. Dels var det trevligt med coola utställningar, dels var det gratis. Det är det dock stängt sedan 2024 och bara för det har jag varit sugen på just det museet flera gånger på sistone. Nu har jag dock upptäckt att de tillfälligt använder sig av ett annat museum i Málaga nämligen La Coracha på Paseo de Reding 1, https://mucacmalaga.eu så dit vill jag. Givetvis måste det kombineras med promenader längs Muelle Uno och inte minst upp på berget Gibralfaro och bort mot Pedregalejo för en lunch på någon av mina gamla stammisställen där. Kanske Miguelito El Cariñoso.

En annan plan är att lite i taget utforska hela kustpromenaden, Senda Litoral. Här kan man se de sträckor som är klara ”en uso” https://experience.arcgis.com

Tur att våren är lång för jag har så många planer att förverkliga!

Carin Osvaldsson