På engelska kallas de för “revolving credit cards”, rullande kreditkort. Att de är rullande syftar på att krediterna förlängs från månad till månad, vilket resulterar i att kunderna betalar ränta på ränta. Flest anmälningar har gjorts mot den digitala banken WiZink, men bland de reklamerade bolagen finns även Carrefour, IKEA och Alcampo. Villkoren som konsumenterna skriver under på, ofta utan att ha någon aning, har i flera domstolar fastställts som ocker. Det skriver tidningen Diario Sur.

I mars 2020 kom högsta domstolens dom mot Wizink. Det blev ett prejudicerande fall och öppnade för tusentals rättsliga anspråk mot liknande kreditkort. Domen är tydlig, en ränta på nära 27 procent, som är fallet för många av dessa lån, anses vara ocker vilket ogiltigförklarar avtalet. Många konsumenter har i spåren av domen mot Wizink tagit steget att själva reklamera. Företagen svarar med att sänka sina räntor för att undgå rättsliga processer, dock endast marginellt. Wizink har exempelvis sänkt sina räntor till 22 procent och IKEA till 19,99 procent.

Både centralbanken och regeringen har ögonen på bolagen som erbjuder de så kallade revolving-korten. I fjol skickade centralbanken anmärkningar till 24 finansbolag gällande bristande transparens kring deras kreditkort. Den 2 januari trädde en order från finansdepartementet i kraft, som ställer krav på ökad transparens gentemot klienterna. Framför allt ska situationer med ohållbara lån undvikas, genom skärpta regler kring den solvensbedömning som bolagen gör innan de beviljar krediten. Någon gräns för räntan har dock inte fastställts.