Den första delen av pensionsreformen är definierad och överenskommen. Det viktigaste i denna fas är incitamenten att fördröja pensionsåldern, genom att på olika sätt gynna dem som skjuter fram sin pensionering och tvärtom för dem som går i förtidspension. Förhandlingarna mellan regeringen, arbetsgivarna och fackföreningarna hade kommit långt redan före mötet den 28 juni, då en slutlig överenskommelse nåddes som alla parter uppges vara nöjda med. Det skriver tidningen El País.

Detta första reformpaket av totalt två, har EU:s stöd och består av tre grundpelare. Det rör sig dels om en omvärdering av pensionerna som hädanefter ska anpassas till konsumentprisindex (KPI) och uppdateras vart femte år. Om KPI går ned ska pensionerna dock hållas intakta. Dels fastställande av åtgärder för att den verkliga pensionsåldern ska närma sig den lagstiftade. Slutligen upphävandet av den så kallade hållbarhetsfaktorn, som är en mekanism som kopplar pensionsförmånerna till den förväntade livslängden.

Avtalet innebär vidare att Försäkringskassans underskott överförs på statens budget. Det innebär att drygt 22 miljarder euro ska bekostas med hjälp av skatter, istället för med sociala avgifter. Med denna åtgärd avser regeringen tydliggöra pensionssystemets ekonomiska situation och minska oron för de framtida pensionerna. Från och med nu kommer även vissa poster som stöd till förtidspensionering, reducerade socialförsäkringsavgifter för att stimulera arbetsmarknaden samt gynnsamma villkor för exempelvis lantbrukare eller moderskapstillägg, att betalas av staten.

I nästa steg måste ytterligare frågor lösas för att den andra delen av reformen ska kunna genomföras. Detta uppges bli än mer komplicerat. Det gäller bland annat kalkylen för hur antalet yrkesaktiva år ska påverka den framtida pensionen, höjningen av maxnivån för pensionsinbetalningarna, att egenföretagarnas inbetalningar till Försäkringskassan ska baseras på deras reella inkomst samt förändringar gällande maxnivån på pensionerna.

För att gynna de som förlänger sitt yrkesaktiva liv har regeringen utarbetat bonusar som utbetalas årligen för varje år som personen i fråga väljer att fortsätta arbeta, efter att ha uppnått den lagstadgade pensionsåldern. Dessa extra utbetalningar ska ligga på knappt 4.800 euro för de med lägst pension upp till drygt 12.000 euro för de med maxpension.

Ett annat incitament för att få spanjorerna att arbeta längre är att minska pensionen i förhållande till antalet månader som de tidigarelägger sin pension. Hur mycket den sänks beror även på antal månader som personen betalat in till systemet. Reduktionen uppgår som max till 21 procent för någon som pensionerar sig 24 månader i förtid och arbetat i mindre än 38 år, 13 procent för någon som arbetat i 44,5 år och cirka tre procent för någon som går i pension en månad i förtid.

Uppvärderingen av pensionerna enligt KPI, innebär enligt uppgift en ökad kostnad för staten på 2,5 procent av BNP. Detta ska till stor del täckas med att pensionerna skjuts upp. Den kanske allra viktigaste åtgärden för regeringen är att närma den reella pensionsåldern som nu ligger på 64,6 år, till den lagstadgade som i år ligger på mellan 65 och 66 år.