Det är inte bara i Spanien som marknadspriset på el skjutit i höjden, men det är endast i Italien som det överstigit de 117,29 euro per megawattimme som energin kom upp i på fredagen i Spanien. Andra EU-länder som Grekland och Kroatien ligger inte långt efter Spanien, medan energipriset i länder som Frankrike och Tyskland ligger på drygt 90 euro per megawattimme.

Elmarknaden är komplex och svår för gemene konsument att begripa. Marknadspriset fastställs dagligen inför nästa dygn, genom en så kallad blind auktion. De omkring 300 elleverantörerna i Spanien presenterar sin efterfrågan på energi samt priset de är beredda att betala, medan elproducenterna presenterar sina priserbjudanden. Baserat på detta fastställer Iberiska energimarknadsoperatören Omie det officiella marknadspriset för de olika tidsintervallerna påföljande dygn.

Det kan ju förefalla som ganska tydligt, men det är ett flertal andra faktorer som spelar in och som är föremål för stor debatt. En av dem är att marknadspriset är samma oavsett energikälla och dessutom är det alltid den dyraste formen som styr priset för all energi. Det innebär att när efterfrågan är särskilt stor och dyrare energikällor måste tillgripas skjuter priset i höjden. De dyraste energikällorna är fossila bränslen som gas, som dessutom är belagda med extra miljöskatter.

Priset på gas är för tillfälligt särskilt högt på grund av bristande tillgång. Konsumtionen i vintras var nämligen rekordstor, orsakad av särskilt låga temperaturer och stormar som Filomena.

Många menar att en förklaring till de höga marknadspriserna är den bristfälliga satsningen på grön energi. Vattenkraft, vind- och solenergi är inte bara skonsam för miljön utan även billig att producera. Men när dessa och exempelvis kärnkraft inte räcker till för att täcka behovet tillgrips även fossila bränslen. Trots att de ofta täcker endast en bråkdel av det totala behovet så styr de alltså marknadspriset. Konsumentföreningar jämför fenomenet med om vi hos slaktaren skulle inhandla kycklingbröst, korv, fläskkotletter samt en liten bit oxfilé och slaktaren sedan vägde allt tillsammans och slog in priset för oxfilén.

Experter är överens om att det krävs grundläggande strukturförändringar och att dessa inte uppnås över en natt. De är däremot oense om det bästa receptet. Hittills har regeringen endast behandlat symtomen, genom att tillfälligt sänka momsen på el samt skatten för elbolag. Det leder visserligen till en billigare elräkning, men endast på kort sikt och med minskade statliga intäkter som konsekvens. Dessutom har elpriset stigit så kraftigt sedan momsen på el sänktes från 21 till tio procent, att det ätit upp två tredjedelar av besparingen.

Konsumentorganisationer som Facua uppger att abonnenternas möjligheter att spara på elräkningen genom att se över sin konsumtion är ytterst begränsade och att det är elmarknaden som måste regleras. Regeringspartnern Unidas Podemos efterlyser ett statligt elbolag, något som redan finns i bland annat Frankrike, men som enligt experter inte löser alla problem.

I takt med att marknadspriset på el tredubblats jämfört med för ett år sedan har den rörliga andelen av räkningen ökat från knappt 30 procent till nära hälften. Det gör att sparsamhet och smart konsumtion är allt viktigare, om man vill hålla nere elkostnaderna. Genom de olika tarifferna för olika tidsintervaller på dygnet har abonnenter med flexibelt kontrakt möjlighet att spara in genom att konsumera mest när priset är som lägst. Men det kräver en hel del planering och apparater som kyl- och frys måste som bekant vara på hela dygnet. Sedan råder högsta taxan typiskt nog alltid när det är dags för matlagning (vardagar klockan 10-14 och 18-22), så den som gillar ugnsrätter samt att baka bör främst ägna sig åt det på helgerna..!

För att summera står vi inför ett komplext problem som inte har någon lösning på kort sikt. Situationen på elmarknaden tyder dessutom på att priserna kommer att vara fortsatt höga åtminstone en bra bit in i 2022.