Det spanska skatteverket Agencia Tributaria har redovisat summan av förmögenhetsdeklarationerna i de olika autonoma regionerna. Madrids regionalpresident Isabel Díaz Ayuso ståtar regelbundet med att skattetrycket är minimalt i regionen och förmögenhetsskatten helt slopad. Rapporten styrker visserligen att de privata förmögenheterna i Madrid är stora, men de senaste fem åren har de ökat i större utsträckning i tre regioner som alltjämt upprätthåller förmögenhetsskatt.

Även om de som är skrivna i Madrid är befriade från förmögenhetsskatt så måste de redovisa sina tillgångar. Det gör att skatteverket kan konstatera att de mest förmögnas tillgångar de senaste fem åren ökat i Madridregionen med 53,5 miljarder euro, medan de i Katalonien, Valenciaregionen och Andalusien tillsammans ökade med 68 miljarder. Madrid toppar rankingen över samlade förmögenheter, men siffrorna motsäger de som påstår att det skulle förekomma något av en vallfärd till huvudstaden av de mest förmögna, för att slippa betala skatt.

Det som är odiskutabelt är att regionalstyret i Madrid varje år gör avkall på en stor mängd skattepengar. Medan Katalonien, Valencia och Andalusien tillsammans drar in i snitt 701 miljoner euro om året i förmögenhetsskatt erhåller Madrid inte en enda euro. Enligt tidningen El Diario gör regionen årligen avkall på 859 miljoner som den hade kunnat erhålla i förmögenhetsskatt.

En annan siffra som motsäger myten om förflyttningarna för att undvika skatt berör Aragonien, som har den högsta förmögenhetsskatten i hela Spanien. Där har antalet personer som deklarerar stora förmögenheter mer än fördubblats de senaste fem åren. I Aragonien beskattas tillgångar redan från 400.000 euro.

Ordföranden för skatteinspektörernas fackförbund Gestha Carlos Cruzado menar att det finns så pass strikta kontroller att det inte är så lätt att bara skriva sig i en annan region av skatteskäl.
– I slutänden väger inte skatteförhållandena så mycket i förhållande till andra aspekter, när de mest förmögna väljer var de vill bo, menar Cruzado och konstaterar att Madrid gör avkall på väldigt mycket pengar i den felaktiga förvissningen om att detta skulle locka många förmögna till regionen.