Den nya höjningen av minimilönen klassas av regeringen som ”historisk”, även om beslutet fattas utan samtycke från arbetsgivarna. De ville nämligen ha en lägre höjning. Precis som vid flera andra tidigare tillfällen har arbetsgivarnas motstånd lett till att de blivit överkörda och minimilönen har nu stigit med 54 procent sedan Pedro Sánchez kom till makten 2018. Det skriver El País.

Avtalet innebär att den lägsta möjliga lönen för heltidsjobb nu blir 1.134 euro brutto i månaden, mot tidigare 1.080. Ökningen, som är effektiv från början av året, kommer att ha retroaktiva effekter på januarilönen.

Arbetsgivarföreningarna hävdar att den kraftiga höjningen kan få flera negativa konsekvenser, som en ökning av såväl inflationen som arbetslösheten. Statistiken visar dock att sysselsättningen i Spanien stigit stadigt sedan minimilönen började höjas 2018 och fler än någonsin i Spanien är i dagsläget yrkesverksamma.

Arbets- och socialministern Yolanda Díaz uppger att höjningen är en seger för arbetstagarna och en viktig åtgärd för att bekämpa sociala orättvisor samt främja jämställdhet på arbetsmarknaden. Regeringschefen Pedro Sánchez betonar att höjningen gynnar ungefär 2,5 miljoner arbetstagare, särskilt unga och kvinnor.

Förslaget om löneförhöjning har nåtts efter en rad förhandlingar och diskussioner, där arbetsgivarorganisationerna föreslog en blygsammare ökning. Ansträngningar att nå en bred överenskommelse misslyckades till slut och därför har höjningen avtalats utan arbetsgivarnas samtycke. Det är inte första gången när det gäller just minimilönen.

Höjningarna de senaste åren syftar till att leva upp till EU:s rekommendationer, som är att minimilönen ska motsvara minst 60 procent av genomsnittslönen i landet. Genom den senaste höjningen uppges Spanien i princip leva upp till detta mål.