Måndag 7 sep

Logga in

Det är sorgligt att se hur allt fler makthavare brukar migrationen i politiskt syfte och hur dessa anser att det krävs en hård ton mot migranter för att vinna väljarsympatier. Foto: Depositphotos

Skärpning EU!

07 sep 2026 | 06:59

MATS BJÖRKMAN Spanien har varit den stora snackisen i EU denna sommar. Närmare bestämt den spanska exklaven i Nordafrika, Ceuta, som under ett dygn i slutet av juli mottog omkring 80.000 papperslösa migranter i en aktion som saknar motstycke. De europeiska ledarna reagerade blixtsnabbt – men genom att skylla situationen på Spanien.

I skrivande stund består den humanitära krisen i Ceuta. Majoriteten av dem som tog sig över gränsen illegalt den 30 juli återvände under det följande dygnet till Marocko. De gjorde det när de insåg att flyktingmottagningen i Ceuta var helt överbelastad och att de varken kunde finna mat eller någonstans att sova. Många av dem som tog sig över gränsen förefaller också ha varit unga marockaner som var ute på äventyr, snarare än på verklig jakt efter ett bättre liv i Europa.

Tusentals migranter blev dock kvar i Ceuta. Oklart exakt hur många, men enbart minderåriga förefaller uppgå till ett par tusen. Utvisningen av barnen är särskilt komplicerad av juridiska och humanitära skäl. Dessutom befaras mer än hundra människor ha omkommit när de försökte nå Ceuta.

Anstormningen den 30 juli saknar motstycke på grund av mängden papperslösa migranter som tog sig in i Ceuta. Det var dock inte första gången som något liknande inträffade. Omkring 10.000 människor tog sig över gränsen 2021 och varken då eller nu var migrationspolitiken det verkliga skälet till massrörelsen. Istället var det geopolitiska strategier som motiverade de marockanska myndigheterna att slopa bevakningen på sin sida av gränsen.

Inför ett sådant allvarligt övergrepp mot en EU-medlems territoriella suveränitet borde övriga EU-länder ha reagerat resolut och försvarat Spanien. Det var därför anmärkningsvärt att se hur länder som Italien, Danmark och även Sverige anklagade Spanien för att självt ha orsakat situationen genom en ”radikal migrationspolitik”. Italien pausade till och med Schengen-samarbetet för inresande från Spanien, vilket föranledde det spanska utrikesdepartementet att svara med liknande åtgärder i form av stickprovskontroller av inresande från Italien.

Det är sorgligt att se hur allt fler makthavare brukar migrationen i politiskt syfte och hur dessa anser att det krävs en hård ton mot migranter för att vinna väljarsympatier. Den svenska regeringens bristande solidaritet med Spanien under krisen i Ceuta kan knappast läsas på annat sätt än att den motiverades av det förestående riksdagsvalet den 13 september.

Den spanska regeringen är inte fri från skuld när det gäller kaoset i Ceuta. Argumentet att 80.000 människor på en och samma dag valt att ta sig in i Ceuta på grund av Spaniens omfattande regularisering av migranter i landet håller däremot inte på långa vägar. Ett krav för uppehållstillstånd var nämligen vistelse i Spanien sedan årsskiftet och fristen för ansökningar gick dessutom ut den sista juni, det vill säga en hel månad före anstormningen i Ceuta.

Att så många EU-länder visat sig villiga att pausa den fria rörligheten inom Schengen speglar tyvärr en mycket svag union. Krisen har varit högst verklig för de boende i Ceuta, men ur ett europeiskt perspektiv var antalet migranter som tog sig in i exklaven en droppe i havet.