Vägen till expert på spanska viner

VINSPALTEN Den här gången skriver jag lite om hur mitt liv inom vinvärlden utvecklats. Sedan blir det naturligtvis en del om spanska viner också förstås. Det enkla svaret på hur man blir bra på något är att öva mycket. I detta fall genom att prova och läsa på om många viner, deras framställning och producenter. Jag har främst förkovrat mig genom att delta i många provningar och kurser som föreningen Munskänkarna anordnar.

Under drygt tjugosex år jag haft ett boende och tillbringat mycket tid på Costa del Sol. Att det blev just Spanien var ett enkelt val, eftersom jag är intresserad av vin, golf och gitarrspel. Gitarren som instrument har sitt ursprung i Spanien och flamencomusiken är starkt knuten till drycken sherry.

När vi flyttade in i Spanien hade den nya lägenheten inte hunnit få fungerande ström. För att fördriva väntetiden och tystnaden var det första jag köpte, förutom möbler och vin, en spansk handbyggd gitarr inne i Marbella. När jag bad om att också få köpa en flamencokurs så missförstod nog affärsinnehavaren min kompetensnivå. Troligen beroende på mitt fina gitarrval. När jag kom hem visade det sig vara mycket avancerade låtar i kursboken. Eftersom jag var nybörjare inom flamencon så började jag i stället att komponera en egen flamencomelodi. Den döptes till ”Flamenco del Oso” (Björn-flamencon), och jag spelar den fortfarande för deltagarna när jag håller sherry-provningar.

Det finns flera vägar att gå för att utbilda sig inom vinvärlden. En är att bli sommelier. Det är en respekterad titel, men kurserna är dock inriktade mot restaurangnäringen, och dessutom så ingår både serveringsteknik och andra drycker än vin. Jag har i stället, vid sidan av mitt tidigare arbete inom IT-branschen, valt Munskänkarnas breda kursutbud som fokuserar på just vin.

Under mina snart fyrtio år som Munskänk har jag examinerat mig på den högsta nivån, tre-betyg. Den motsvarar de högre nivåerna inom sommelierutbildningarna. Ni som har läst tidigare nummer av Sydkusten har också noterat att jag haft förmånen att gå en specialistutbildning inom sherry hos Consejo Regulador i Jerez de la Frontera, Formador Homologado en Vino de Jerez. Där lyckades jag bli kursetta i konkurrens med sommelierer, vinjournalister och till och med en Master of Wine från Paris.

I flera år var jag centralt engagerad i Munskänkarna. Jag fick då göra många resor samt delta på vinmässor och vintävlingar. Att arrangera SM och EM för vinprovning samt vara coach för vinprovningslandslaget var mycket lärorika aktiviteter.

Jag har också haft möjligheten att samarbeta med många vinpersonligheter. Mischa Billing, Håkan Larsson, Mikael Mölstad och Richard Juhlin är några av dessa. Håkan Larsson är förutom tv-kändis också en duktig gitarrist och trubadur. Mischa är mycket förtjust i sherry från Lustau. Richard Juhlin är världens kanske främsta expert på champagne, men dricker så klart även spansk cava. Vid ett tillfälle hade jag nöjet att assistera vid en av hans provningar. Han berättade då för mig att han faktiskt en gång deltagit i en vinprovningsutmaning. Motståndaren var en fransk expert och femtio olika champagner skulle provas. För att få rätt skulle både vinet och årgången identifieras. Fransmannen hade tre rätt, Richard fyrtiotvå. Otroligt!

Något som också varit givande är att få lära känna många vinproducenter ute i världen. Dessa människor är ofta både karismatiska och passionerade. Marimar Torres, Carles Pastrana (Clos de l’Obac), Gerard Betllevell Simó (Celler Joan Simó), Jan Peterson (Bodegas Rey Fernando de Castilla), Friedrich Schatz och Rickard Enkvist (Bodega Cezar) är några av de mer kända och mycket trevliga som jag haft nöjet att prova vin och tillbringa tid med.

Att besöka vingårdar är också något jag rekommenderar. En djupare förståelse erhålls genom att prova vin hos en producent och samtidigt få höra hur vinet framställts. Det produceras vin i samtliga av Spaniens regioner. Totalt finns det en miljon hektar vinodlingar i landet, störst areal i världen. Franska viner har sedan länge ett högt anseende inom vinvärlden, men jag anser att Spanien blivit ett mer spännande vinland som både utvecklas och breddas kraftigt vad gäller utbudet av viner.

Stilen på vinerna varierar mycket. Uppe i nordväst, i Galicien, finns de friska vita vinerna gjorda på albariño och godello. Fantastiska röda viner gjorda på tempranillo hittas i Rioja, Ribera del Duero och Toro. I Priorat produceras exklusiva viner gjorda på garnatxa och cariñena. De mycket prisvärda röda vinerna i Murcia/Jumilla, där monastrell regerar, överraskar mig ofta. Som andalusier går det sedan förstås inte att undgå att älska sherryn från Jerez-distriktet.

Spanska mousserande viner kan vara mycket prisvärda och trevliga. Här kan jag avslöja ett partytrick som jag utvecklat för att öppna en flaska cava. Jag började först med att använda ett Toledo-svärd för att sabrera flaskor. Faktiskt går det att använda många olika redskap för att sabrera. Nu har jag lärt mig att använda en golfklubba och dessutom försöka träffa en hink med korken.

Några av mina spanska favoritviner:

Gran Viña Sol
Det här är ett av Torres allra bästa vita viner. Det är gjort på druvan chardonnay vid anläggningen i Penedès. Vinet har en både frisk och fyllig karaktär och är bara milt fatlagrat. För mycket ek-kontakt gör att chardonnay blir i mitt tycke lite väl smörigt. Här har vinet en perfekt balans mellan syra, frukt och fyllighet. Om jag äter en smakrik fiskrätt hemma eller på restaurang väljer jag ofta detta vin. Vinet säljs i Spanien till ett pris strax över tio euro. Hemma i Sverige gläds jag av att kunna köpa det för enbart 92 kronor.

Clos L’Obac
Det här är ett av de allra bästa vinerna som produceras i Priorat. Carles Pastranas vingård ligger i den pittoreska byn Gratallops som jag besökt flera gånger. Carles är en av pionjärerna inom den moderna vinframställningen i Priorat.
Clos de L’Obac är gjort på druvorna grenache, cabernet sauvignon, syrah, merlot och cariñena. Vinet är mycket smakrikt och komplext. Det är ett exklusivt vin vilket också avspeglas i priset. Det kostar åttio euro. Carles viner är svåra att få tag på i Sverige numera, och vinet kostar då en bra bit över tusenlappen.

Fernando de Castilla Amontillado
Att jag gillar sherry är väl uppenbart och före en middag på restaurang beställer jag alltid in en manzanilla. Dricker jag sherry hemma väljer jag dock oftast en amontillado. Det är en sherry som kombinerar frisk syra och en nötig fyllighet. Passar bra både som aperitif och till många olika typer av tapas. Jan Petersons amontillado är perfekt för mig. Sherryns pris på helflaska varierar beroende på inköpsställe mellan femton och tjugo euro.

Björn Andersson