Vid sidan av de mänskliga tragedierna har nyhetsinformationen av naturliga skäl handlat om de möjliga orsakerna till olyckan. Utredningen kan ta upp till ett år, men i skrivande stund förefaller det som om det var en ackumulation av olyckliga omständigheter som gjorde att flyg JK 5022 med destination Las Palmas inte lyfte som det skulle. MD-82:an hade flera tekniska fel, som dock var för sig inte bedöms ha varit av allvarlig art. Dessutom rådde en sådan medvind vid startögonblicket att flygledningen på Barajas övervägde att vända trafiken på start- och landningsbanan.

Förhoppningsvis leder utredningen till sådana slutsatser att liknande incidenter i framtiden undviks och att det därmed blir ännu säkrare att flyga. För hur omskakande Spanair-olyckan än är ifrågasätter få att det faktiskt är mycket säkert att flyga. Det framgår inte minst av den chock som denna gång drabbat en hel nation. Det var nämligen 25 år sedan en liknande olycka inträffade i Spanien. Sedan dess har miljontals flyg lyft och landat. På 70- och början av 80-talet var både flygolyckor och andra tragedier allt för vanliga i Spanien. Kulmen var flygolyckan på flygplatsen Los Rodeos, på Tenerife, den värsta någonsin i hela världen.

Lika övertygade som de flesta är över den generella flygsäkerheten, lika säkra tror jag alla är över att olyckor inte kan undvikas till hundra procent. Allt som människan skapar drabbas förr eller senare av missöden. Om det rör sig om en trasig brödrost behöver konsekvenserna inte vara särskilt omfattande. Men när det handlar om ett passagerarplan är det en helt annan historia. Vidden av tragedin kan mätas i antal människoliv och det borde man tänka på när flygindustrin i dessa dagar satsar allt mer på mastodontplan, som kan ta upp till 800 passagerare.

Apropå människans ofullständiga kreationer och vidden av tragedier frågar jag mig ofta vart kärnkraftdebatten tog vägen. Nästan samtidigt som flygolyckan vid Barajas inträffade en brand i kärnkraftverket Vandellós II. En liknande brand för flera år sedan ledde för övrigt till att den första reaktorn stängdes. Incidenten är bara en av flera det senaste året i spanska kärnkraftanläggningar. Måste vi vänta på ett reaktorhaveri i stil med Tjernobyl innan allmänheten på allvar ifrågasätter riskerna som tas för att erhålla billig elektricitet?

En allvarlig flygolycka i landet vart 25:e år är visserligen en tragedi, men ändå en kontrollerad risk som de flesta nog är beredda att ta för att kunna resa jorden runt. Men vilka risker är vi beredda att ta för att slippa höga elräkningar? I dagsläget förefaller det som vilka som helst risker.