I veckan bromsades den kontroversiella amnestilagen i parlamentet. Högeroppositionen fick otippat stöd av katalanska Junts per Cat, som representeras av den flyende katalanske regionpresidenten Carles Puigdemont och som är det parti som hårdast driver frågan om en amnesti för alla inblandade i den katalanska självständighetsprocessen. Anledningen till att Junts röstat emot sitt eget förslag grundar sig i flera juridiska utspel som i sin tur är anmärkningsvärda.

För att PSOE:s Pedro Sánchez skulle kunna bli omvald som regeringschef behövde han stöd från sju olika grupper i parlamentet (de är numera åtta) och ett av huvudkraven från såväl Junts per Cat som ERC var den omdebatterade amnestin. Trots att Sánchez tidigare sagt sig vara emot en sådan tvingades PSOE gå med på en allmän amnesti för merparten av de inblandade i den katalanska självständighetsrörelsen. En sådan lag måste dock godkännas av en majoritet i parlamentet och innan förslaget ens hade presenterats skedde en mobilisering inom rättsväsendet, för att stoppa reformen.

Det första uppmärksammade utspelet kom från styrelsen i justitierådet Consejo General del Poder Judicial, CGPJ, vars nuvarande medlemmar suttit på sina poster mer än fem år över tiden. De undertecknade ett utlåtande mot amnestin, innan lagförslaget ens hade utformats och än mindre presenterats. Detta var enligt många experter ett tydligt fall av överträdelse av justitieväsendets befogenheter, då det har till uppgift att verkställa gällande lagar, inte värdera den lagstiftande maktens initiativ.

Detta var dock bara det första kapitlet i den katt-och-råtta-lek som uppstått mellan den juridiska och den lagstiftande makten och som de katalanska separatisterna kallar för ”lawfare”. Det är en omskrivning av engelskans ”warfare”, som betyder krigföring. ”Lawfare” syftar alltså på juridisk krigföring, alltså bruket av rättsväsendet i politiskt syfte.

Ett annat spanskt och föga smickrande uttryck som myntats i dagarna, och som regeringschefen Pedro Sánchez själv nyligen tog i sin mun, är ”fachoesfera”. ”Fascistsfären” syftar på en påstådd rörelse inom extremhögern, bestående av representanter för såväl politiken, rättsväsendet och media, och som påstås göra allt i sin makt att stjälpa den spanska vänsterregeringen.

Men för att återgå till själva rättsväsendet så har det de senaste veckorna skett flera saker som åtminstone antyder att enskilda domare avsiktligt motarbetar regeringen och dess stödpartier. Pågående utredningar mot både katalanska separatister och baskiska nationalister, som stått stilla i åratal, har plötsligt återuppstått eller fått helt nya vinklar. Detta i takt med att förhandlingarna mellan regeringen och stödpartierna avancerat.

Det mest tydliga exemplet rör utredningsdomaren i federala domstolen Manuel García-Castellón, som sedan fyra år utreder den katalanska motståndsrörelsen ”Tsunami Democràtic”. Den uppstod som en underjordisk proteströrelse mot fängslandet av de katalanska separatistledarna och organiserade bland annat blockeringen 2019 av Barcelonas flygplats El Prat.

Manuel García-Castellón anklagas för att ha nära band till Partido Popular och har varit indragen i flera utredningskontroverser tidigare. När det gäller handläggningen av ärendet mot Tsunami Democràtic stod denna still i flera år, men just som regeringsförhandlingarna med Junts per Cat inleddes presenterade domaren plötsligt en helt ny åtalspunkt mot bland annat Carles Puigdemont - för terrorism. Man ska känna till att denna brottsbenämning lyder under särskild översyn av EU-myndigheterna och kan exempelvis inte benådas eller undergå amnesti - vilket som bekant var just det som förhandlades av politikerna.

Vilken grund ser då Manuel García-Castellón för att tillskriva Puigdemont misstanke om terroristbrott och som domaren inte funnit tidigare under de fyra år som han lett utredningen? Jo, ett dödsfall. Men det är inte fråga om någon som avsiktligt dödats i ett dåd, utan en fransman som fick en hjärtinfarkt under de pågående demonstrationerna vid flygplatsen El Prat. En händelse som åklagarämbetet funnit sakna kopplingar till själva manifestationen.

Domarens utspel ledde till att en planerade amnestilagen omformades på ett sådant sätt att Puigdemont och andra separatistledare ändå inte ska kunna ställas inför rätta. Senare har dock en annan domare i den katalanska regiondomstolen presenterat en alternativ åtalspunkt mot Puigdemont, även i det här fallet för påstådda brott som utreds sedan mer än fyra år. Denna gång är åtalspunkten landsförräderi, ytterligare en benämning som inte finns upptagen i den planerade amnestin. I det här fallet handlar det om misstankar om att Puigdemont och andra separatistledare agerat i samråd med ryska agenter.

Det är det senaste juridiska utspelet som i veckan fått Junts per Cat att bromsa sin egen amnestilag. Puigdemont befarar att hans problemfria hemkomst till Katalonien på ingen sätt är garanterad med det nuvarande lagförslaget och kräver därför att amnestin utvidgas ytterligare. Problemet är att en allt för generös amnestilag riskerar att i efterhand ogiltigförklaras av den spanska Författningsdomstolen, eller senare av EU-domstolen. PSOE visar sig därför ovilliga att tumma på det redan avtalade lagförslaget.

Nedröstningen i parlamentet i onsdags innebär att amnestilagen åter måste behandlas i justitieutskottet och ett eventuellt nytt förslag undergå omröstning i kammaren inom en månad. För Junts per Cat är amnestilagen ett villkorslöst krav för att stödja den nuvarande regeringen, vilket innebär att om ingen av parterna viker sig och lagförslaget faller talar det mesta för att Pedro Sánchez kommer att följa med i fallet.