Fast besök på de tre orter som ingår i ”Dalítriangeln” genomför man bäst genom att skaffa sig en bas på en fjärde ort – den charmiga provinshuvudstaden Girona, knappt tio mil nordost om Barcelona. Från Girona når du snabbt och enkelt både Cadaqués, Figueres och Púbol.
Och dessutom är Girona, med 80 000 invånare, i sig en stad väl värd att lägga ned ett par dagar på att upptäcka.

En stor del av Gironas gamla stad består av de judiska kvarteren som byggdes år 890. De 20 senaste åren har man lagt ned ett stort arbete med att rusta upp gamla stan. Inte minst de färgsprakande husfasaderna vittnar om det.
Flera små gångbroar förbinder gamla stan med Gironas nyare stadsdelar. En av dem, Pont de les Peixateries Velles, byggdes 1876 av företaget Gustave Eiffel, som senare skulle komma att bygga ett mer berömt monument i Paris – Eiffeltornet.

Gironas gamla stad har förstås sin egen rambla. Här heter den Rambla de la Llibertat och sträcker sig längs hela stadsdelen. Det är hit Gironaborna går för att se och bli sedda. Här tar de sig en drink på uteserveringarna. Här shoppar de. Och här flockas de kring den färgsprakande blomstermarknaden på lördagarna.

Tronar i eget majestät över hela gamla stan gör katedralen. Du når den genom att trava uppför den mäktiga trappans 90 steg. Katedralen började byggas redan på 1400-talet. Det tog 400 år innan den blev klar. Valvet inne i katedralen är världens högsta i gotisk stil och mäter 23 meter från golv till tak.
När du lämnar gamla stan är det en sak du inte får glömma, om du vill återse Girona i framtiden. Vid en av broarna står en staty av ett lejon som klättrar i en stolpe. Enligt sägnen måste man, om man vill återkomma till Girona, klappa lejonet i baken!

Från Girona är det 3,6 mil till Figueres med 45 000 invånare, staden där Salvador Dalí föddes den 11 maj 1904. Redan tidigt stod det klart vad Salvador skulle komma att ägna sitt liv åt. Han hade precis fyllt sex år när han målade sitt första landskap i olja! När han var 14 år ordnade han sin första utställning. Som 17-åring antogs han till konstakademin i Madrid. Fast därifrån sparkades han ut på grund av ”upproriskt beteende”.
I stället sökte sig Dalí till surrealistgruppen i Paris. Det var också där han, vid 25 års ålder, träffade den kvinna som så småningom skulle bli hans hustru:

Den tio år äldre ryska invandraren och skådespelerskan Helena Diakonova, mer känd under smeknamnet Gala. Hon både blev inte bara hans flickvän utan stod också modell för flera av hans målningar. Vilken enorm betydelse Gala hade för Dalí förstår man av det faktum att många av hans konstverk är signerade ”Gala Salvador Dalí”.
Att Dalí hade gott om självförtroende råder det ingen tvekan om:
—När jag var sex år ville jag bli kock, när jag var sju ville jag bli Napoleon. Och min ärelystnad har sedan dess hela tiden vuxit, skriver han i sin självbiografi.

Att han hyste en förkärlek för att bryta mot normerna är också omvittnat. Som när han 1936 höll ett föredrag i London. Då hade han låtit kapsla in sig i en tung dykardräkt. Fast något gick fel och Dalí höll på att kvävas inne i den täta dräkten. Det dröjde innan publiken uppfattade att konstnären faktiskt försökte påkalla hjälp.
Det fanns förstås också ett skäl till att Salvador Dalí odlade sin säregna tvinnade mustasch och till att han hällde fernissa i sitt hår för att det skulle hålla sig blankt.

Den Dalíutställning som just nu hänger på Caixa Forum i Barcelona vittnar också om hur speciell Dalí var. Här hänger hans egen tidning ”Dalí News”, anspelande på den riktiga Daily News. Fast Dalís tidning innehöll bara nyheter om honom själv...
På Caixa Forum finns också bilden av en soffa som Dalí gjorde 1937, formad efter skådespelerskan Mae Wests berömda läppar. Här kan man också se det Dalí var en mästare på, nämligen att plocka ut något från en geografi och sätta in det i en annan. Som till exempel målningen av Shirley Temple från 1939, där motivet är hämtat ur den amerikanska filmen ”Djävulen på en beach” och där bakgrunden är hämtad från en helt annan plats – Dalís blivande hemort Cadaqués.

På Caixa Forum rullar också en Hitchcockfilm från 1945 med Ingrid Bergman, Gregory Peck – och Salvador Dalí – i rollerna. Ty, inte minst under sin tid i USA åren 1940–1948 gjorde Dalí även film.
Liksom han har gjort reklamfilmer samt designat både smycken och förpackningar.

Men Dalís själ finner man främst i hans museum i Figueres. Det är nämligen han själv som har planerat hela projektet. Det invigdes hösten 1974 och har i dag över en miljon besökare varje år. Och de trampar bokstavligen på Salvador Dalí när de travar runt och beundrar hans målningar på övervåningen. I enlighet med sin sista önskan så ligger nämligen Salvador Dalí balsamerad och begravd på undervåningen, sedan sin död den 23 januari 1989.

Det är på museet i Figueres som Dalís viktigaste verk hänger. Här finns också en separat utställning med många av de smycken som Dalí lät designa.
Mest känd är annars Dalímuseet för den taxibil, en Cadillac, som står på innergården och som Dalí skapade ett konstverk av.

Själv ville Salvador Dalí aldrig kalla det här för ett museum. Det lät alldeles för dött tyckte han. Dalí ville i stället att ett besök här skulle kännas som en högst levande upplevelse:
—Det här är ett gigantiskt surrealistiskt verk! sa han om sitt museum.
Drygt tre mil från Figueres, i slutet av en ringlande bergsväg, ligger Cadaqués runt en bukt i Medelhavet. En ort som med sitt speciella ljus lockade konstnärer som Picasso och som 1948 blev Dalís och Galas hem.
På en isolerad udde alldels vid havet i Port Lligat, strax utanför Cadaqués, ligger det fantastiska huset som Dalí och Gala ägnade 40 år åt att bygga och inreda, rum efter rum. Det var här som Salvador Dalí hade sin skaparverkstad. Sedan 1997 är huset öppet för allmänheten. Men hit vallfärdar inte bara konstälskare, utan även designintresserade som vill hämta inspiration av Dalís annorlunda inredningsdetaljer.

Redan i entrén stöter man på Dalís fräcka inredning, en uppstoppad och upplyst björn. Så fortsätter det i hela huset. Och ute vid swimmingpoolen tronar en rosa fåtölj i plast, föreställande en enorm vagina.
Galas slott i Púbol, några mil utanför Girona, präglas dock mer av hennes egen skaparglädje. Men det är ingen tillfällighet. Det här var hennes fredade zon, dit Salvador Dalí bara fick komma på besök när hon kände för att bjuda in honom. Även Galas slott är numera ett museum.

Gala dog 1982. Samma år tilldelades Dalí titeln markis av kung Juan Carlos. Men ett år senare målade han sin sista tavla. En brand i sovrummet i Port Lligat skadade honom så svårt att han sedan blev oförmögen att måla.

TIPS:
Mat och dryck: Restaurang L´argadá, på Avenida Ramon Folch 7 i Girona, serverar den lokala katalanska specialiteten Calçots. Det är shalottenlök, grillad över öppen eld, som serveras med stark romescosås. För 7:21 euro får du tio grillade lökar.
Bar Lizarran, på Plaça Independéncia 14 i Girona, har en flera meter lång disk med kalla tapas. Du plockar dem själv. Servitörerna springer sedan omkring med fat med varma tapas som du också får plocka själv. I varje tapa sitter en tandpetare. När du ska betala räknar kassörskan antalet tandpetare. En tapa kostar 0:90–1:20 euro.

Boende: Hotel Ciutat de Girona, Carrer Nord 2. Ett fyrstjärnigt nybyggt hotell med absolut bästa läge i Gironas centrum och med gångavstånd till gamla stan. Kostar från 124 euro för ett dubbelrum. Tel: 972 483038.
www.hotel-ciutatdegirona.com
Hostal Bellmirall, Carrer Bellmiral 3, är ett mycket charmigt litet hostal i Gironas gamla stad. Dubbelrum från 58 euro. Fast här accepterar man inte kreditkort, bara kontanter! Tel: 972 204009

Shopping: Spaniens bästa choklad handlar du hos chokladtillverkaren Cacao Sampaha, som har en butik på Carrer Santa Clara i Girona.

Utflykter: Har du tid så är Barcelona ett givet utflyktsmål. Det tar bara knappt en timme dit med bil eller tåg från Girona.

Undvik: Om du åker till Barcelona så var mycket vaksam. Ficktjuvarna är många och effektiva här. De härjar på Ramblan, i Barrio Gótico, vid La Sagrada Familia och i tunnelbanan. Och de arbetar nästan alltid i grupp.

Rolig kunskap: Salvador Dalí var nykterist. Enbart vid högtidliga tillfällen smakade han rosa champagne. Men då doppade han bara fingret en gång i glaset och slickade av det. Sedan fick det räcka.

Läs mer på nätet:
http://www.salvador-dali.org
http://www.dali2004.org