Misstroendeförklaringen var den andra som presenterats av Vox under den nuvarande mandatperioden och den sjätte i demokratisk tid. Socialistledaren Pedro Sánchez har vunnit samtliga tre som han deltagit i, om man förutom de två som Vox presenterat mot honom räknar in den som socialistpartiet presenterade mot Rajoy-regeringen 2018 och som ledde till att Sánchez kom till makten. Den mot Rajoy är för övrigt den enda misstroendeförklaringen som hittills varit framgångsrik i Spanien.

I stora drag förlöpte misstroendeförklaringen som väntat och endast en ledamot från Ciudadanos bröt mot partidisciplinen och röstade för misstroendeförklaringen. Tamames, vars skrivna anförande hade läckt ut till media några dagar före, kortade ner sitt anförande avsevärt och råkade till och med hoppa över stycket där han förklarade själva syftet med misstroendeförklaringen, nämligen att kalla till nyval. Han höll ett i många bemärkelser osammanhängande tal som varade knappt en timme och resten av debatten föreföll kandidaten till alternativ regeringschef vara obekväm och angelägen om att få det hela avklarat.

Som väntat utnyttjade regeringen tillfället för att försvara sitt regeringsprogram och Pedro Sánchez första svar till Tamames varade en timme och 40 minuter. En senare replik, där Sánchez överlät ordet till andra vice regeringschefen Yolanda Díaz från Unidas Podemos, varade 65 minuter och utgjorde inte bara ett svar till Tamames, utan även den inofficiella presentationen av den nya vänsterkoalition ”Sumar” som hon väntas leda inför nästa riksval.

Vox lyckades genom misstroendeförklaringen åter hamna i fokus för ett ögonblick, även om flera av Tamames uttalanden gick stick i stäv med högerpartiets program. Ekonomiprofessorn menade bland annat att till skillnad mot ledningen för Vox erkänner 80 procent av deras egna följare att det existerar en klimatkris.

Partido Popular kritiserade liksom de flesta andra grupper i parlamentet misstroendeförklaringen, men försökte samtidigt ignorera den. PP:s språkrör Cuca Gamarra utnyttjade endast ett tillfälle att deltaga i debatten och oppositionsledaren Alberto Núñez Feijóo fanns inte ens i kammaren. Núñez Feijóo har visserligen inte någon egen post i parlamentet men kunde som senatsledamot ha närvarat, även om han inte fick deltaga i debatten eller rösta.

PP-ledaren valde istället, medan misstroendedebatten pågick i parlamentet 21 mars, att låta sig fotograferas i Sveriges ambassad i Madrid där han höll ett möte med ambassadörerna för de nordiska länderna. Det föranledde flera spanska medier att anspela på att oppositionsledaren ”gjorde sig svensk” (hacerse el sueco), som är liktydigt med att låtsas som om det regnar.