EU-lagen som syftar till att motverka klimatförändringar kräver att 151 spanska städer med över 50.000 invånare ska ha lågutsläppszoner, men hittills har endast omkring 20 städer uppfyllt detta krav, och vissa med föga entusiasm. Gemensamma kriterier ska nu fastställas som möjliggör att sanktionera de kommuner som erhållit EU-fonder för att skapa dessa zoner men inte har gjort det på rätt sätt, skriver tidningen El País.

Lågutsläppszoner (på spanska ZBE) är områden, vanligtvis i stadskärnorna, där de mest förorenande fordonen nekas tillträde för att förbättra luftkvaliteten. De sämst klassade fordonen är de med klassificeringen A eller utan etikett (bensinbilar registrerade före 2001 och dieselbilar registrerade före 2006), vilket utgör cirka tio miljoner fordon i Spanien. I vissa städer, som Barcelona och Madrid, är restriktionerna striktare och omfattar även nyare fordon. Hybrid- och elbilar är helt befriade från restriktioner.

Enligt lagen som trädde i kraft den 1 januari 2023 måste alla större städer ha en lågutsläppszon och dessa ska täcka ett tillräckligt stort område för att minska luftföroreningar, buller och växthusgaser. Några kommuner, främst styrda av PP och Vox, befinns dock ha begränsat tillämpningsområdet för sina zoner kraftigt, vilket gör dem ineffektiva.

Transportdepartementet vill tvinga kommuner som inte uppfyller de fastställda kraven att återbetala de EU-medel dessa erhållit. Några exempel är Sevilla, Zaragoza och La Línea de la Concepción, som befinns ha infört minimala eller enbart symboliska zoner.

Förseningar och ineffektivitet i implementeringen av ZBE har lett till att riksombudsmannen begärt information från 33 kommuner som ligger efter i sina projekt eller har uttryckt en önskan att dra tillbaka dem. Miljö- och hälsoorganisationer har kritiserat situationen och betonar att ineffektiva ZBE äventyrar folkhälsan och Spaniens rykte i hanteringen av EU-fonder. De påpekar att ingen kan ifrågasätta fördelarna med dessa zoner för både människor och lokal handel.