Tidigare beslut i lägre instanser, liksom i Högsta domstolen, om att neka amnesti till misstänkta för förskingring hade överklagats av bland andra den tidigare katalanske vicepresidenten Oriol Junqueras samt de före detta regionalråden Jordi Turull, Raül Romeva och Dolors Bassa. Högsta domstolens ledning menar dock att de dömda hade personlig vinning när de förskingrade offentliga medel, något som uttryckligen exkluderas från amnestilagens tillämpningsområde.

I beslutet, som stöddes av fem av de totalt sex domarna, betonar Högsta domstolen att enbart politisk vilja inte är tillräckligt för att bevilja amnesti. Lagstiftningen måste definiera dess omfattning för att kunna tillämpas på ett genomgripande sätt. Endast domaren Ana Ferrer uttryckte en avvikande mening, då hon anser att kollegorna ignorerar lagstiftarens tydliga avsikt att benåda användningen av offentliga medel när syftet varit att främja den katalanska självständighetsrörelsen, rapporterar tidningen El País.

Domstolens beslut påverkar de politiker som redan dömts och avtjänar straff sedan 2019. Samtidigt ligger ärenden som rör politiker som ännu inte ställts inför rätta, såsom den tidigare katalanske regionpresidenten Carles Puigdemont, hos undersökningsdomaren i Högsta domstolen Pablo Llarena. Även han har hittills vägrat att tillämpa amnestin i dessa fall.

I sitt resonemang kritiserar domstolen också utformningen av amnestilagen, som drevs igenom av den nya regeringen efter valet 2023, för att säkra stöd från de katalanska självständighetspartierna. Domstolen menar att lagens ordalydelse inte ger en tydlig grund för att inkludera förskingring inom amnestins tillämpningsområde.

Högsta domstolen öppnar samtidigt dörren för att ta frågan till EU-domstolen, i den händelse att den spanska Författningsdomstolen som väntat beordrar att amnestin ska tillämpas även på de dömda förskingringsfallen. En sådan överklagan skulle med all säkerhet förlänga den juridiska processen ytterligare och skapa en ny konflikt på EU-nivå.