En ny dag…

MAGNUS SALOMONSSON När nyårsfesterna stillnat och vi har återhämtat oss från firandet av nyåret så kan vi bli lite filosofiska. Ett nytt år med nya förhoppningar och nya föresatser. En ny chans att ta vara på. Ett nytt kapitel i livet.

Årsskiftet är en brytpunkt för oss. Vi ser tillbaka på det som varit och summerar det som blev ännu ett kapitel i vårt liv. För en del gick året med lätthet och glädje, för andra med tyngd och smärta. Vi ser fram emot det som ska komma, planerar för hur det ska bli. Vissa gör det med glädje och tillförsikt, medan det sker med oro och vånda för andra. Brytpunkter behövs för att vi ska kunna avsluta och gå vidare på nytt.

I kyrkan har en sådan brytpunkt alltid varit det som i gudstjänsten kallas syndabekännelse och som i den enskilda själavården kallas bikt. Där får vi sammanfatta det som varit. Se vad som varit gott och vad som misslyckats. Se och bekänna det vi gjort fel mot oss själva, mot andra och mot Gud. Vi får lämna allt bakom oss och fria och förlåtna gå vidare med det vi har lärt oss.

Det är viktigt att utvärdera det som varit. Först då kan vi lämna det gamla bakom oss och sätta upp nya mål för det som kommer. Ta med oss den erfarenhet och lärdom det gamla gett oss och ta itu med det som kommer med förnyade krafter.
Det är samtidigt viktigt att inse att det nya året egentligen bara är en ny dag när solen går upp över oss igen. Vi får bara en dag i taget, vi lever bara en dag i taget. Vi har inga garantier. Ta därför vara på den dag du får. Tag vara på de relationer och de uppgifter som verkligen har värde för dig. Alla de dagar som går blir fort ett år. Det är lätt att missa det väsentligaste i livet medan vi är upptagna med annat.

Som avslutning citerar jag Margareta Melin:

Året slutar och börjar, ett nådens år.
Nu är tiden vår!
Nu har just vi en uppgift, ett liv
Och ett hjärta som slår.

Gud välsigne dig och din dag!

Magnus Salomonsson