Vid besök i Fuengirola den 15 april 2004 kontaktade en person oss med "lottsedlar" inklusive en inbjudan att bli visade turistanläggningen Miraflores utanför Marbella. Som man kunde förvänta sig, var det vinst på "lottsedlarna", en flaska cava och en semestervecka på någon turistanläggning. Villkor för vinsterna var att vi ställde upp på visning samma dag.

Eftersom vädret den aktuella dagen inte var det bästa, accepterade vi av nyfikenhet, men hade inte minsta tanke på att acceptera några övriga erbjudanden. Min hustru och jag har aldrig varit intresserade av den sortens semesteranläggningar, vilka vi ansett som smaklösa, opersonliga och som inte kan ge oss den upplevelse, som vi förknippar med en utlandsvistelse.

Den press vi utsattes för vid visningen av Miraflores vill jag beteckna som rena hjärntvätten. Trots att jag suttit med i många förhandlingar i mina dagar, har jag aldrig varit med om något liknande.

Vi blev under hela dagen utsatta för en psykologisk press på ett sådant sätt, att vi till slut inte stod emot utan kände oss tvingade att acceptera något, som vi egentligen inte vill vara med om. Bland annat att skriva på diverse handlingar och betala en summa på 1 197 euro, som skulle utgöra handpenning, men enligt ett av dokumenten kallas "köpeskilling". Det tog oss flera dagar att komma ur det trauma, som detta orsakade oss och nästan förstörde vår vistelse i Marbella.

Hur kunde vi, mogna, sunda människor, gå på en sådan nit? Jo, genom metoder, som jag vill beteckna som bondfångeri av lägsta klass. Vi blev vid detta tillfälle muntligt lovade, att om vi inte hade möjlighet att fullfölja avtalet, skulle vi som kompensation få tillbringa tre veckor fritt på anläggningen plus en vecka på annan anläggning.

Efter denna händelse sammanträffade vi 14 april med en svensk representant, Anders Odenkrants och överlämnade frågor avseende vad som gäller om vi inte kan fullfölja avtalet. Vi begärde skriftligt svar. Trots flera påstötningar har vi ännu inte fått något svar på dessa frågor, När vi nu i september 2004 var i Spanien, sökte vi och fick kontakt med Anders Odenkrants och upprepade flera gånger vårt krav på skriftligt svar, vilket vi inte fått. Vi har även skrivit såväl e-mail, som snailmail till organisationen utan någon reaktion.

Den nonchalans som visats avseende besvarandet av våra frågor, liksom de bondfångarmetoder som användes för att få oss att fastna i nätet, har övertygat oss om att vi inte har att göra med en någon seriös organisation och vill varna alla. Det går inte att ta det hela med en klackspark. Det går inte att stå emot den oerhörda press man utsätts för.

Låt inte locka er med löfte om vinster som måste hämtas på plats.

Bert