Nya byråkratiska uthållighetsprov

PREMIUM MATS BJÖRKMAN Min senaste blogg om byråkratiskt strul publicerades den 17 januari och handlade om mitt notariebesök som kostade 380 euro, för till synes ingenting. Men tro inte att det varit frid och fröjd sedan dess. Jag har kämpat med två helt olika ärenden som håller på att göra mig tokig – speciellt då inget av dem ännu är avklarat.

Det ena ärendet som blivit en mardröm har att göra med det jag rapporterade om senast, nämligen att jag måste förnya min digitala namnteckning som förvaltare av bolaget Sydkusten Media S.A. Dels måste posten formellt förnyas vart femte år, dels har jag som bekant erhållit spanskt medborgarskap och bytt legitimation sedan senast.

Det som i teorin är ett rutinärende som ska kunna klaras av online, har visat sig vara raka motsatsen. Flera desperata försök både på skatteverkets hemsida och genom deras app har misslyckats. Jag har även tappat räkningen på hur många gånger jag varit hos Agencia Tributaria i Marbella, utan resultat.

Det sedvanliga byråkratiska gisslet i Spanien har fått en ny dimension sedan pandemin. Då upptäckte myndigheterna och de offentliganställda nämligen hur bekvämt det är att endast betjäna personer som har förbokade tider och det systemet har därför behållits. Ytterst få ärenden, hur simpla de än kan vara, går längre att utföra utan bokad tid. Och som jag beskrivit tidigare kan det vara riktigt komplicerat att erhålla en tid, speciellt i min hemkommun Marbella.

Döm om min förvåning när jag härom veckan gick in på skatteverkets hemsida och på min sökning erbjöds en ledig tid bara fyra dagar senare. Förhoppningsfull infann jag mig i god tid vid kontoret på Avenida Jacinto Benavente. Jag angav min bokade tid till säkerhetsvakten, som dock inte kunde finna mig på listan. En digital sökning på skärmen gav inte heller något resultat och svaret var entydigt – ingen tid, ingen betjäning!

Jag förstod ingenting och åkte snopet hem igen, för att senare finna att tiden jag fått var till skattekontoret i Málaga! När man skriver in sin postadress utgår man ju från att tiderna som erbjuds är i ens närmaste kontor, men inte. En ny sökning gav nu erbjudanden om tider kommande dagar i Málaga, Torremolinos, Álora och Ronda, men inte i Marbella.

Nu råkade det vara så att jag planerat att köra min fru Carmen nästa dag till Ronda och det fanns en ledig tid där, så den bokade jag. Medan hon uträttade sina ärenden körde jag till skattekontoret och hade lyckan att finna en parkeringsplats i närheten.

Jag anlände 20 minuter före bokad tid och var den enda besökaren vid den tidpunkten på skattekontoret i Ronda. Jag hann därför knappt skriva ut min kölapp före numret kom upp på skärmen. Halvt på skämt förklarade jag för den vänliga expediten hur jag fått köra nästan två timmar för att det inte går att få en ledig tid i Marbella. Rondavägen är som bekant avstängd sedan jordskredet i mars, så det tar just nu nästan dubbelt så lång tid som vanligt att ta sig upp från kusten.

Tror du att jag fick mitt ärende uträttat? Icke! När expediten såg intyget som jag erhållit från notarien för dyra pengar i januari konstaterade hon att det löpt ut. Intyget från företagsregistret som fastställer att jag är administrador único för mitt bolag får nämligen inte vara äldre än två veckor…

Jag blev nästan gråtfärdig där vid disken på skattekontoret och kanske väckte jag en viss ömkan hos expediten, som erbjöd mig två lösningar. Den första var att på plats ta fram en ny personlig digital namnteckning för mig. Denna skulle enligt utsago med all sannolikhet möjliggöra att jag kunde uträtta mitt egentliga ärende online.

Den alternativa lösningen, om det första inte fungerar, är att expediten behållit min ansökan om företagsunderskrift och att jag mejlar henne ett nytt intyg från företagsregistret. Intyget måste först ansökas och kostar enligt uppgift mellan 60 och 100 euro, att lägga till de övriga kostnader som detta elände redan kostat mig.

Väl hemma, nästan fyra timmars bilresa totalt senare, försökte jag sålunda på nytt att skaffa mig firmanamnteckningen via skatteverkets hemsida. Faktum var att min nya digitala signatur såg ut att fungera och jag fyllde i alla uppgifter med stigande optimism. När jag dock kom till det sista steget, där signaturen skulle genereras, uppstod ett systemfel. Jag hade misslyckats ännu en gång.

I skrivande stund ser jag ingen annan utväg än att betala för ett nytt intyg från företagsregistret och skicka det till den vänliga expediten i Ronda, som givit mig sin mejladress. Den enda trösten jag kan finna i sammanhanget är att inte har brist på uppslag till min blogg.

Med detta skrivet konstaterar jag också att detta inlägg blivit så pass långt redan att jag får redogöra för den andra byråkratiska kampen som jag är indragen i, vid ett annat tillfälle.

Mats Björkman Sydkusten